tisdag 30 december 2008

En extra sekund!

Vid nyår får vi en extra sekund i Sverige!
Forskare på Sveriges Tekniska forskningsinstitut som ansvarar för svensk tidsräkning ser till att vi följer världen i övrigt och inte sackar efter! Alltså ser de till att en extra sekund införs i vårt tidssystem. Tänk vad mycket det är att tänka på inom alla branscher...

Julbord också

För andra julen i rad var all personal bjudna till Forsbacka Herrgårdsrestaurang för att smaka alla julens godheter. Precis allt man kan komma på att önska finns där att få. Man börjar med sillen, går vidare till köttbullarna, lutfisken, efterrätten, ostarna och kaffet och så lite skumtomtar!. Sedan är man proppmätt och vankar som en anka bort till bussen, som kör tillbaks till skolan med många fler kilo last. Vilket privilegium att ha transportlärare som arbetskamrater, tänker jag! Ute skiner solen som om det var vår och inte jul. God jul och tack för maten och den här terminen

söndag 28 december 2008

Examinationsuppgift

Annandagen, lördag och nu söndag har jag ägnat åt den sista uppgiften den här terminen inom ”Pedagogiskt Arbete som forskningsfält”. Och – det är bara en bråkdel av all den tid som jag läst och tänkt! Och – ändå är jag inte klar! Kan någon, förutom de som är riktigt nära mig, förstå vad mycket tid jag ägnar åt den här utbildningen?

Jag har tvingat mig själv att läsa och lära massor om EU´s krav på nyckelkompetenser och främst om den digitala kompetensen, varför kraven på ”rätt” utbildning behöver styras upp av medlemsländerna, varför skolan inte förändrats i samma takt som samhället, skolans föråldrade strukturer och arbetssätt, lärandeteorier som skapats före ett samhälle som bygger på informations- och kommunikationsteknik och bristande tekniktillgänglighet som gör att skolor inte kan utnyttja modern teknik för att stödja lärandet.

Tvingat mig själv att läsa, skriver jag – jo det är klart att först och främst handlar det ju om ett stort intresse för skola och lärande och elever. Sedan blir det ju jätteintressant ju mer man läser och ju mer man förstår, vilket gör att man vill läsa ännu mer och förstå ännu mer. Det är nog därför jag håller på som jag gör.

Det är ett mastodontområde och mitt emellan kraven på nyckelkompetenser som skall bygga på vetenskapliga teorier och den praktiska praktiken i form av system och lärande skall min masteruppsats om pedagogiskt arbete hamna. Det är sannerligen inte dåligt att jag så här långt kunnat fastställa mitt fält och också placerat in fältet mellan teori och praktik. Kvar är nu bl.a. metoder. Hur går jag tillväga? Jag får nog lämna den delen av uppgiften öppen och bara ”spåna” lite om vilka metoder som kan användas.

Nu måste jag lämna arbetet för en stund. Det är ju oftast så att lämnar man en sak ifred ett tag, så ser man med nya ögon när man åter tar tag i det.

måndag 22 december 2008

Individuella samtal

Vid terminsslut har jag tagit för vana att genomföra individuella samtal med eleverna som går mina kurser. Det är viktigt att kunna samtala kring provresultat, lektioner, osv. Borde jag göra på något annat sätt i undervisningssituationen? Uppfattar eleven något besvärligt eller fel? Är det något jag behöver ändra eller speciellt tänka på inför nästa termin? Jag finns ju där i salen för att göra mitt bästa, för att eleven skall komma så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling inom mitt ämnesområde och jag vill ju naturligtvis hela tiden förbättra min insats. Den här gången var det ingen som tyckte att vi skulle göra på något annat sätt. Godkänt för min insats alltså.

En elev som gjort ett ”icke-godkänt” prov de sista dagarna och som har mycket frånvaro tog till orda direkt han kom in i rummet där jag satt.
Jag gjorde ett dåligt prov, det vet jag och jag har mycket frånvaro. Jag är så trött på morgonen och orkar inte gått upp till första lektionen. Men – de blir så arga hemma när de ser att jag har mycket frånvaro. Nu har mamma och pappa sagt att de skall hjälpa till att få iväg mig till skolan på morgonen. Kan du göra i ordning matierial som jag kan läsa under lovet och sedan få prov på?

Han hade hela sin problembild och lösning klart för sig, innan han kom för samtal med mig.
Jag behövde bara lyssna på honom. Naturligtvis sammanställde jag ett anpassat material just för honom att arbeta med hemma och bad honom ta kontakt med mig via e-post om det var något speciellt han inte förstod eller kunde läsa sig till. Jag kommer att ha ett muntlig förhör med honom i januari.

Så kan ett individuellt samtal yttra sig. De flesta elever är så kloka och jag blir så glad när de tänker hela vägen, dvs från varför det blir fel till en möjlig lösning. Dessutom är det ju extra bra, när föräldrarna engagerar sig och blir stöttande.

Senare på dagen mötte jag en årskurs 1-elev som frågade; kan du hjälpa mig så att jag kan få godkänt i grundkursen? Naturligtvis – det är mitt jobb och jag gör det gärna. Eleven hade inte fått godkänt i ettan, men nu tycktes hon vara redo att ta itu med uppgiften. Återigen – det är absolut det bästa när eleven själv tar initiativ och driver det hon eller han vill. Då blir det alltid godkända resultat, vill jag påstå!

torsdag 18 december 2008

Roligt tillsammans

Nu är det de sista dagarna den här terminen. Jag har kört ut den jättestora gamla TV´n på torget och startat sportspelen. Först var eleverna lite tvekande. Skulle de våga när ”alla” såg på vad de gjorde. Så här på torsdag kväll kan jag säga att det var inte många minuter som spelet stod ospelat. Hurra! Jag har lyckats ”so far”. Dessutom tog en liten grupp OP-tjejer hand om spelet och flyttade inte på sig på en lååång stund. De spelade tennis med varandra och jobbade med kroppen, som vid den värsta match på grusplanen här utanför. Gympalärare – kom upp och titta!

Det som tycktes annorlunda jämfört med riktigt spel, var alla de skratt och uttryck för gemenskap som kändes väldigt påtagligt. Det gör verkligen ingenting om man förlorar, utan det viktiga är att få ha roligt tillsammans. Jag tror att man presterar mer och kanske t o m bättre på lektionen efteråt, när man ibland haft riktigt kul tillsammans på rasten eller håltimmen. De som aldrig spelat ett sådant här spel förut hjälptes igång av de mer vana och tips gavs hela tiden i syfte att förbättra spelandet för den ovane. Jag hoppas få tid framöver att observera mera.

måndag 15 december 2008

Digital kompetens

Nu är jag äntligen igång med skrivandet av min examinationsuppgift – det sista skrivandet för den här terminen. Det är mycket tankearbete innan bokstäverna blir till ord - som blir till meningar - som blir till en text. Det är bra om jag redan nu har en aning om vad jag, inom fältet ”Pedagogiskt arbete”, vill undersöka nästa år. Verksamhetsnära studier av något eller reflektioner över något i den egna verksamheten, synliggör det som sker i skolan och kan bidra till att skolan utvecklas. Jag vill gärna bidra med något.

Just nu tycker jag det är spännande med det arbetsmaterial som EU-kommissionen nyligen publicerade och som handlar om Information and Communication Technologies. Av de 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande är det förstås ”Digital kompetens” som är mitt speciella intresseområde. Kommer våra styrdokument att förändras utefter kommissionens råd? Kommer arbetet i skolan förändras? Innebär det organisatoriska förändringar i skolan?

Visst är det spännande när många länder går samman och driver något som man bedömer nödvändigt för att ”alla skall kunna få ett framgångsrikt liv i kunskapssamhället”! Ännu mer spännande blir det att så småningom få ta del av den nya gymnasieförordningen och de nya kursplanerna. Norge är redan på väg – fast de inte är ett medlemsland.

Och – så en fråga till: Hur väl förberedd är min skola?

torsdag 11 december 2008

Nätverks-broms

Idag kl 08.00 skall klassen ha prov i kursen datorkunskap. Under terminen har eleverna lärt allt om datorn och finesser i hanteringen av Word. Det snöar ymnigt ute och 17 fordonskillar kommer in i värmen. Jag gillar de här killarna. De har massor med bilkunskaper som de skaffat sig genom praktiskt mekande och teoretiska kunskaper som de fått genom att läsa och diskutera blocketannonser. De har inte lika mycket datorkunskaper med sig, men de vill gärna lära både teorin och praktisk hantering av de olika programmen. De är öppna och villiga till att både fråga det de inte förstår och lära varandra det de redan kan och förstår. Det är väldigt stimulerande att arbeta i sådan här dynamiska grupp. Idag verkar de förväntansfulla – det är spännande att se hur väl man lärt det som vi arbetat med – liksom det ju också är hemskt att ha prov – det vet väl alla!

Jag har förberett genom att logga in alla datorer som ”provelev”. Detta gör jag för att prov skall hämtas och lämnas i speciell provmapp på server. Jag vill att allt ska vara så lugnt som möjligt innan provstart. Men ve och fasa – systemet jobbar nästan inte alls! Det känns som när man gasar och handbromsen ligger i! Det går helt enkelt inte att komma fram till provservern! Jag får hämta ett alternativprov och med hjälp av ett USB-minne skynda runt för att ge alla elever provet. Under tiden kontaktas också IT-avdelningen för att rapportera fel i systemet. Det tar 40 minuter innan alla elever har börjat besvara provfrågorna – och det har varit allt annat än en lugn uppstart. Endast provdel 1 av 2 hanns med.

Eleverna sitter tåligt och väntar och tycks acceptera detta elände. Jag är helt förtvivlad, för jag ville så gärna skapa de bästa förutsättningarna för det här provtillfället. Nu måste jag ju ge den andra provdelen nästa vecka när det är sista lektionen före juluppehållet. Usch!

Neej – det tänker jag inte göra! Vi ska ha roligt sista gången före jul och inte ha prov! Jag kommer att hitta andra lösningar. Aldrig att systemet skall vinna över mig och mina intensioner!

Och - när skall kommunen förstå att det det gamla systemet inte längre håller måttet?

måndag 8 december 2008

Jul igen

Sista lektionen för den här veckan har börjat. ”Terminsprovet” klarades av förra veckan.
- Ska vi göra något roligt idag?
- Ja – det är klart att vi ska! Tänkte att vi skulle göra julkort med stöd av Publisher.

Alla barn älskar att rita och måla. 2-åringen får sin första ask med fem stycken färgglada och garanterat giftfria kritor. Enkla figurer och streck blir till någonting, som endast konstnären själv kan tyda. 5-åringen får 25 välvässade, långa pennor i regnbågens alla färger. Nu kan bilderna mer preciseras och mun, ögon och öron ritas in på ”rätt” plats. 10-åringen får ett set med 100 tuschpennor i vackert etui och fantastiska konstverk och mönster växer fram.

I min yrkesroll handlar det om 16-åringar, mjukvara och hårdvara. Och det är lika roligt att skapa nu och med nya redskap, precis som det varit i de tidigare åren! Det är fascinerande att iaktta och ger en förståelse för vad viktigt eget skapande är för människan. Man kan hantera ett redskap, upplever det lustfyllt att få skapa något, ha tillgång till all världens färger och till sist ge bort det till någon som kommer att uppskatta det.

Hoppas ni som får ett sådant här kort av er tonåring, visar lika mycket glädje och uppskattning som när ni får teckningar från de små barnen! Det finns lika mycket omtanke och arbete nedlagt.

fredag 5 december 2008

PUL

E-post har blivit ett allmänt verktyg för snabb kommunikation inom alla yrkesgrupper. Vi använder e-posten både i kontakterna med elever, kollegor och chefer. Framför allt två gånger om året samlar handledare in uppgifter om hur det går för elever i olika kurser, för att därefter kunna hålla utvecklande samtal med varje elev. Ibland använder vi e-post och ibland ”den tvåbenta postbäraren”. Vad säger egentligen datainspektionen om hanteringen av personuppgifter via e-post?

Jag läser på Datainspektionens hemsida. I januari 2007 gjordes det ändringar i personuppgiftslagen för att underlätta vardaglig behandling av personuppgifter som inte medför integritetsrisker. Lättnaderna gäller för vardagliga ostrukturerad behandling t ex korrespondens per e-post. Uppgifter som kan kränka den uppgiften avser, är naturligtvis inte tillåten. http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/andringar-i-personuppgiftslagen/

Vad jag kan förstå av texterna på datainspektionens sida, så är det inte förbjudet att använda e-posten, när jag vill förmedla elevers resultat i mina kurser till handledare. Enligt PUL är det inte tillåtet att skriva sådant som kan upplevas som kränkande, men det gäller ju också när man skriver på ett fysiskt papper eller talar muntligt. Det gäller ju att hitta möjligheter för varje elev att utvecklas utifrån sin situation. Det tycker jag i sig endast andas positivism för eleven och det kan aldrig finnas skäl att skriva saker som kan upplevas som kränkande för eleven!

Det skulle vara bra med en bättre e-postresurs där meddelanden kan krypteras. Då är ju e-posten också skyddade på vägen till och från kollegan, samt för det mänskliga feltryckandet. Jag tänker på läraren som har samma namn som en elev….

Tala om att man lever i en förändrad värld, som hela tiden kräver uppdaterade kunskaper! Det som är bra är väl att ”de grå” aldrig hinner somna in.

tisdag 2 december 2008

E-post

Kommunen erbjuder eleverna e-post från årskurs 3 till och med gymnasiet. Den är tänkt att användas i kontakter mellan skolan och eleven. Jag anser inte att skolan skall medverka till att eleverna använder privata e-postadresser när kommunikationen berör skolarbetet.

Skolan skall förbereda eleverna för ett framtida yrkesliv. När man är anställd i ett företag får man inte använda den privata e-postadressen i arbetssituationerna. Följaktligen är det heller inte lämpligt (i vissa fall förbjudet) att använda företagets e-postresurs för privata ärenden.

Jag funderar över om det finns ett fel någonstans i vårt system som gör att eleverna inte vill använda skolans e-post. Eller - är det en myt? Det vore bra om vi kunde ta reda på mer fakta och jobba för att lösa ev problem, istället för att skapa listor över en massa olika privata adresser. För mig känns det fel både ur utbildningssynpunkt och ur ekonomisk synpunkt (merarbete med att hålla privata adresslistor up to date).

måndag 1 december 2008

Utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal skall man ha en gång om året med sin chef. Jag har ny chef att samtala med i år. Som vanligt har jag svårt för att följa den ”mall” vi får att utgå ifrån. Jag upprättar mitt eget papper, utifrån strukturen i mitt huvud, om vad som är viktigt för mig att få diskutera. I år har jag tänkt utifrån tre nivåer.

Nivå 1 innebär skolan i samhället och varför skolan finns och hur vi kan påverka samhället. Nivå 2 är de olika gruppkonstellationer jag befinner mig i och nivå 3 är jag själv i förhållande till kontakter med elever och medarbetare.

Jag tycker det är viktigt att fundera kring de stora övergripande aspekterna av skolan i samhället. Eftersom jag i våras tittade närmare på elevrådet som en demokratisk, formell organisation i skolan och jämförde den med mötesplatser på Internet, så blir det en viktig sak för mig att få prata om.

Arbetsgrupper, ämnesövergripande och integrerade arbetsuppgifter har jag ju alltid haft intresse att prata om och för. Men … kanske vi är för sent ute? Det får väl den nya gymnasieförordningen och de nya kursplanerna visa. Arbetet med att upprätta dessa skall göras efter att riksdagen under våren 2009 fattat beslut om en ny reformerad gymnasieskola, om jag förstått det hela rätt.

Nyheter finns det alltid med i mina kurser, eftersom datorteknik och program hela tiden utvecklas. Det som var upp to date igår, är gammalt idag. Men är det inte tråkigt att vara mattelärare tro, där 2 plus 2 alltid blir 4 ;-).

Utveckling ja - jag kämpar på med att försöka fullfölja min masterutbildning i pedagogiskt arbete, samtidigt som jag försöker vara en så bra lärare, arbetskamrat och anställd som möjligt. Passade på att tipsa min chef om att ledningen kunde ”önska” något som de anser viktigt att undersöka närmare under nästa läsår.

fredag 28 november 2008

Kretslopp

Hur bra är vi på ”kretslopp och miljötänk” egentligen? Programarbetslaget har fått som uppgift att diskutera det idag. I en container samlas blandat avfall och när den är fylld till brädden töms den för 5000 kronor. Vi behöver ha många olika containers för att kunna sortera avfallet på riktigt sätt. Det är nödvändigt av miljöskäl, men också därför att vi är en lärande organisation som överför våra beteenden till de ungdomar, som vi skall förbereda för det hållbara samhället.

Det finns en stor vilja hos lärarna att driva detta ärende framåt. Hur många lampor och teknisk utrustning är aktiverade under nätter och helger? Varför har vi inte rörelsesensorer och timer som släcker och tänder? Vi behöver ha en ”skolans miljödag” för att samla mer kunskap och för att engagera eleverna till att hitta fler miljöfrämjande åtgärder för vår skola.

Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna.” Lpf 94 Skolans uppdrag.

Vad roligt det blir när vi kan kalla oss en riktig miljöskola!

torsdag 27 november 2008

O-vänner

Idag har jag varit på krismöte. Ja – det blir riktig kris när gruppmedlemmar blir ovänner. Luften var så frostig att man nästan såg snöflingor falla. Konflikten rör något privat som inte går att delge läraren. Som pedagog plockar man då fram alla verktyg man har att tillgå, för att upptäcka en spricka, som kan leda till den försoning som behövs för att fullfölja det gemensamma arbetet. Jag hoppas att arbetet i elevgruppen åter skall komma igång.

Ibland blir det viktigt även för eleverna att förstå, att de kan träna på att gå in i en professionell ”yrkesroll” och lämna privatlivet utanför. Om jag kan bidra till att de lyckas ta sig igenom den här krisen och med det blir klokare och får erfarenheter, så är det faktiskt bra. Det är oerhört svårt att resonera så nu, när man ser hur svårt de har det, men längre fram i livet kanske de hamnar i liknande situation och något förstår hur de skall agera.

måndag 24 november 2008

Måndag morgon

Varför tar olika elever sig an uppgifter på olika sätt?
Hur mycket påverkar helgerna en måndagmorgons lektion?
En grupp 16-åriga killar får som uppgift att köpa varsin dator. Ja – bara på låtsas förstås. Något annat räcker inte skolans budget till för.

De skall välja skärm, tangentbord och systemenhet och de skall kunna motivera sina val. Det ger mer djupkunskap att arbeta ”praktiskt” med fackorden, anser jag. Genom att plocka ihop delar och sätta ihop till en önskedator, får man reflektera och diskutera prestanda, priser och funktioner. En slags vardagskunskap i vårt samhälle.

De flesta tar uppgiften mycket seriöst och vill hitta, lära och välja ut. Kunskaper ”flyger” härs och tvärs över våra huvuden, när alla är villiga att förklara för den som inte förstår en viss sak. Det är en bra lektion.

Men - elev X är för trött för att orka igenom en lektionstimme – varför är han så trött? Det verkar som om han skulle somna på sekunden om det blev tyst. Jag undrar om han äter frukost på morgonen. Elev Y kan inte koncentrera sig och blockerar på något sätt för nya kunskaper. Han är pigg och glad och vill helst jobba med elev X för han kan mer, men han är ju för trött! Timmen är slut och eleverna går till nya ämnen och nya aktiviteter. Jag fortsätter att fundera över hur jag skall kunna bidra till att X och Y skall tillgodogöra sig min kurs.

fredag 21 november 2008

Selmas födelsedag

Idag firar vi Selmas födelsedag. Selma föddes för 150 år sedan på gården Mårbacka i Värmland. Enligt Selma finns det kavaljerer på herrgårdar som naturligtvis uppför sig kavaljerskt. Vi har många kavaljerer på vår skola. Dagen till ära drar de på sig sin t-shirt med Selmamotiv på bröstet och bjuder alla mamseller på tårta. Vilken tur att vi jobbar just på en herrgård, så att vi flera gånger om året får åtnjuta kavaljerernas chevalereska beteenden. Tack för tårtan – den smakade gott en gråkulen novemberdag!

Förresten visste ni att Selma läst hela bibeln för att få sin pappa frisk? Det är nog en hel del människor som läst bibeln, men Selma var bara 9 år. Hu, tänker jag, att som barn behöva känna ett sådant krav på sig själv. Eller – är det just människor med övermänskliga krav på sig själv som så småningom blir nobelpristagare?
Varför får jag alltid nya frågor, så fort jag börjar fundera över något?

tisdag 18 november 2008

Programarbetslagsmöte

Nytt för i år är att olika ämneslärare träffas i två olika grupper som utgår från de olika programmen som finns på skolan. Idag var det NV-programmet som möttes. Det finns nu en intention på skolan ”infärga”, dvs kärnämnet används som redskap i karaktärsämnet eller karaktärsämnet används som stoff i kärnämnet. Några lärare är mera intresserade av integrering, dvs flera kurser och lärare arbetar runt ett arbete med eleverna, för att lära om en sak utifrån olika synvinklar. Jag tänker tillbaka på ITiS-tiden och det engagemang som fanns då kring samarbete och hur det tilläts ”rinna ut i sanden”. Det borde ha varit straffpeng på det. Nu 7-8 år senare verkar tiden mogen för att starta gemensamhetsarbeten över gränser igen – äntligen! Undrar om det är 7-8 år för sent? Vi står snart inför en ny gymnasieplan att arbeta utifrån. Värnar den mera gamla ideal om kunskap, lärande och arbetsmetoder tro?

Nåväl – ta reda på den tid som finns! Nobelpriser och allt däromkring är ett bra område att arbeta kring, samtidigt - och kanske flera kurser och lärare tillsammans? Kan vi jobba med det en hel vecka under höstterminen? Kan vi avsluta med en nobelmiddag med tal och vals för eleverna på fredag? Kommer Alfred Nobel att kunna närvara? Kan alla treor vara med, kan alla tvåor och treor vara med? Entusiasmen känner inga gränser. Hur kul kan det inte bli? Och vad mycket kan inte läras om nästan allt? Nog måste det väl platsa någonstans i våra kurser om viljan finns – och det verkar den göra – i alla fall nu och bland lärarna!

fredag 14 november 2008

Kursträff och uppsatsidé

Vid närträffen idag på universitetet diskuterades våra idéer till magisteruppsatsen. Vi har var och en lyft ett upplevt problem, som vi anar kan gagna ett vetenskapligt fält inom pedagogiskt arbete, att mera utforska.

Jag har möjlighet att i mitt arbete varje dag iaktta hur elever handhar tangentbordet. Det ser olika ut för olika elever. Varför? Kanske till en del på att elever har haft olika tillgång till datorer och Internet i hemmet, svarar nog de flesta. Eller på grundskolan? Eller är det ett ”systemtänk” som olika människor helt enkelt är olika bra på?

Kan olikheten i att hantera det vardagliga verktyget påverka resultat i olika kurser? En elev som skriver långsamt och får leta efter bokstäverna, ställs kanske för en dubbelt så krävande arbete, t ex när ett dokument skall upprättas om något specifikt, än elever som skriver utan att ens behöva tänka på tangenterna? Reflekterar olika lärare på att det kan se olika ut för olika elever och pratar man om det?

Jag upplevde idag en vis skepsis från övriga kursmedlemmar om problemet. Några menade att det ju till och med upplevs som problem att datorn används för mycket, på bekostnad av papper och penna. Hur datorer används i grundskolan måste se väldigt olika ut i olika skolor, är den slutsats jag drar. Har det någon betydelse för gymnasiearbetet?

Jag känner mig nedslående efter dagens närträff – hur gå vidare? Byta ämne och hoppas att tangentbordet snart är ett minne blott! Har googlat lite på begreppet ”cyborg”. Kanske redskapet opereras in i kroppen framöver….

tisdag 11 november 2008

Öppet Hus

En lördag under hösten bjuder skolan in elevernas anhöriga, för att de skall få se och uppleva sina ungdomars ”vardagsrum”. Ett rum som främjar elevernas utveckling till ansvarskännande människor som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet (1.2 i Lpf94). I läroplanen står också att all verksamhet i skolan, skall bidra till elevernas allsidiga utveckling. Hmm … hur stämmer det med min del av dagen?

Dataspel upptar en allt större del av våra ungdomars vardag. Utvecklingen går snabbt och föräldragenerationen hinner kanske inte med i den grad de önskar. Mitt syfte med dagen var att involvera de vuxna anhöriga, så att de lockas till att bli intresserade för den här delen av barnens liv. Jag tror att det är lättare att prata spel och spelvanor, när man prövat spelplanen och inte bara befunnit sig i ombytarbåset. Hur gick det då?

Jag tror att jag och mina 7 elever som var involverade i projektet lyckades bra. Visst var det en kamp för varje vuxen vi lyckades locka in i ”spelhålan”, men väl där hade alla roligt tillsammans. Jag hoppas att det kan ge ringar på vattnet, så vuxna pratar med andra vuxna och med sina barn om spelande. Vuxenansvaret behövs även på den här arenan. Och .. även vår chef har nu testat - återkommer om det.


Min broschyr.


Ja, så tillbaka till min reflektion om hur denna aktivitet stämmer med läroplanens intentioner?
Vad gäller skolan uppgift att utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens, så innebar arbetet idag 3 h praktisk hårdträning i kontakt med och service till vuxna och barn.

Läste en artikel i tidningen om en undersökning gjord av Medierådet, http://www.medieradet.se/, som menar att pojkars stora spelintresse, kan ge dem försprång på arbetsmarknaden. De får ju gratis teknisk kunskap på köpet, så att säga. Tjejerna då – hamnar de efter? Elever utan dator och teknik hemma – hamnar de efter? Bidrar datorspelande till skillnader mellan elevgruppers förutsättningar i skolan och längre fram när de skall söka jobb? ”Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter” (Lpf 94).

Jag är nöjd med dagen och tänker fortsatta fundera över frågor som hör ihop med datorspelande!


lördag 8 november 2008

Personalinformation

Knarkpolis från storstan föreläser om dagens narkotikapreparat. Det är inne att kolla vad som finns i hemmets medicinskåp och sedan uppsöka www.flashback.se för att där ställa frågor om de tabletter man hittar. Alltid är det någon annan som prövat före och har råd att ge.

Skit också! Att det måste finnas ungdomar som tycker sig behöva preparat för att må bra! Eller - kanske för att inte känna hur de verkligen mår för en stund. Vad är det för samhälle vi utvecklat, där barn och ungdomar blir förlorare, dvs mår dåligt! Jag tror inte på den enkla förklaringen att det är Internets fel. Det är klart att det är lätt att få information, kontakter och också handla där, men det är ju inget tvång och alla gör det ju inte. Polisen säger att de unga vill pröva på och blir sedan fast.

Jag undrar om den tuffa verklighet som många lever i idag kan vara en bidragande orsak till suget efter att ta preparat – åtminstone för en del. Det är inte enkelt att studera på gymnasium, om det var någon som trodde det. Det är inget ovanligt att ha 8-9 kurser på gång samtidigt, där alla kräver sitt för att eleven skall uppnå i första hand godkändnivå. Två prov i veckan och inlämningsuppgifter därutöver – det gäller att hålla sig i form! En hel del elever lever i splittrade familjekonstellationer, i familjer med alkoholproblem eller med ekonomiska bekymmer. Sådana elever utsätts för en oro som nog kan ge förödande konsekvenser för både skolarbetet och skolfria tiden.

Jag önskar att vi hade ett snällare samhälle, där alla ungdomar fick känna sig trygga, utan oro för sådant i deras närmiljö som de inte rår på. Tro inte att stora tuffa killar alltid är så tuffa, ibland är de också bara barn i en värld som de vuxna styr. När jag är inne och kollar på en sida som flashbak.se undrar jag hur många vuxna säljare av preparat som finns där?

Usch för er som utnyttjar möjligheter att sälja narkotika till ungdomar och barn. Jag önskar att jag kunde sudda bort er från världskartan! Förresten jag kan lika gärna sopa bort spritlangarna också, när jag ändå är igång.

tisdag 28 oktober 2008

Studiedag



Jag har kört lastbil idag! En stor en! Det är såå häftigt! Jag trodde aldrig att jag skulle våga det! Det kan en studiedag på gymnasiet leda till. Syftet med dagen var att få lite insikter i andra programs vardag. För mig och den 10-grupp som jag ingick i började dagen på el-programmet. Här kan eleverna välja mellan fyra olika inriktningar, vilket kan leda till ett arbete som elektriker eller kanske fortsatt högskoleutbildning inom data/teknik-branschen. Därefter gick vi till Bygg Anläggning, där vi hamnade i en jättestor sandlåda med jättestora maskiner, som kunde flytta grus fram och tillbaka. Framför allt de manliga lärarna hade leende munnar som gick från öra till öra och stortrivdes och ville aldrig lämna ”sin” maskin. Jodå, de kvinnliga lärarna tyckte också det var roligt, men såg mer allvarliga och beslutsamma ut under arbetets gång. Jag valde att vara iakttagare.

Därefter var det Transportprogrammet, Fordonsprogrammet och Omvårdnadsprogrammet som besöktes. Vi fick insikter i hur bilars status kan kontrolleras med hjälp av Internettjänst och den breda kunskap man får som omvårdnadselev, gör att man kan välja att gå direkt ut i jobb som undersköterska eller läsa vidare till polis eller brandman.

Alla informatörer i form av yrkeslärare gjorde idag ett enastående jobb, i syfte att ge oss andra insikter om deras vardagsarbete. Vilka proffs vi har inom gymnasieskolan!! Men häftigast av allt idag för mig var Transportprogrammet och läraren Sven som vågade låta mig köra denna Volvo FH12. Jag förstår precis hur ungdomarna känner det, när de får jobba praktiskt. Hur kul är det egentligen att läsa kärnämnesteori när detta finns! Pressen på oss ”andra” blir stor att skapa intressanta och motiverande lektioner. Jag kommer att ha nytta av denna dag i min vardag.

Tack för en mycket givande dag alla duktiga kollegor!

Studiedag

Idag har vi haft medarbetarutbildning. Temat var grupprocesser och konflikter. Vi fick en kort genomgång av Belbins teorier om teamroller. Därefter skulle vi lösa en uppgift, som gick ut på att komma överens i den lilla grupp man satt i, om rangordningen av 15 saker som kan behövas i sjönöd. Det var riktigt givande. Jag tyckte det var tydligt, att uppgiften kunde lösas mycket bättre, när man var många som bidrog med sina specifika kunskaper, än om jag varit ensam.

Vi fick därefter fundera, och också diskutera, vilken eller vilka roller man tagit på sig i lösningen av uppgiften. Det är klart att de flesta av oss hört och läst om sådant här förut, men jag tycker ändå att det är bra att då och då bli påmind om och få reflektera över sina egna och medarbetares roller. Jag är själv bl.a. en ”pådrivare” och vill nå mål vilket ju innebär att jag kan tycka att andra aldrig får något ur händerna. Då är det bra att komma ihåg att dessa personer har andra bra och nödvändiga egenskaper för teamarbetets framgång. Jag är också en ”avslutare” vilket bl a betyder att jag är plikttrogen och levererar i tid. Det är ju en styrka som ger en viss trygghet för teamet att ha.

I vår grupp diskuterade vi också de gruppkonstellationer vi befinner oss i på arbetsplatsen och hur vi agerar olika roller där. Det är intressant att höra nyanställda lärare beskriva svårigheter att ”ta plats” i redan etablerade grupper. Det är tråkigt och naturligtvis en framgångshämmande faktor, att det kan ta flera år innan arbetsplatsen upptäcker nya värden som kommit in. Jag gillar sådana här samtal! Man får så mycket att reflektera över tillsammans med kollegor.

lördag 25 oktober 2008

Debatt i TV

Ja – då har vi efter en lång tids svartmålning av skolan äntligen fått lyssna till en debatt där fler än utbildningsministern och hans team fått göra sig hörda. Många av de främsta ”skolvetarna” (elever, lärare, rektorer, kommunalpolitiker, fackliga företrädare och forskare) var igår samlade, för att i en offentlig debatt i TV, bemöta utbildningsministerns negativa bild av skolan. En jämförelse gjordes bl.a mellan ett fotbollslags framgång och fotbollsledarens betydelse för framgången. Kanske något för ministern att fundera över!?

En rektor menade att hans skola ofta hamnade långt ned i skolors resultatlistor, när man använder betyg eller antal elever som börjar på universitetet som mätmetod. Fast skolan egentligen gör ett enastående jobb! Elevernas sociokulturella bakgrund har betydelse för att skolors vardag och resultat ser olika ut. SALSA är ett annat sätt att mäta hur bra det går för eleverna i år 9. Till skillnad från betygen så tar SALSA också hänsyn till föräldrarnas utbildning, andel med invandrarbakgrund och andelen pojkar.
På Göteborgs hemsida finns en bra beskrivning av SALSA : http://www5.goteborg.se/prod/larjedalen/hjallboskolan/dalis2.nsf/vyPublicerade/2DCE3A3BEE47538AC1257180002DC430?OpenDocument

Någon tyckte förstås att det var bra att utbildningsministern nu tog tag i den matematiska och språkliga kunskapskurvan som tycks ha en nedåtgående riktning. Det är klart att det inte är roligt med kurvor som går åt fel håll. Kanske det också har med ovanstående att göra?

Någon undrade om det låg en politisk strategi bakom viljan att återgå till de mönster och därmed uppdelning av människor som vi såg på 50-talet i skolan. Som vanligt försvarade sig ministern med den populistiska frasen att han minsann inte ser elever på yrkesprogram mindre värda än elever på teoretiska program som börjar akademiska studier. Jag blir lika upprörd varje gång som han säger så! Jag tror inte det finns någon pedagog i skolan som i tankarna sorterar upp eleverna i olika ”värde-grupper”. För oss handlar det om att göra vårt bästa i varje möte med varje elev! Vi ser vårt uppdrag som det samhällsuppdrag det faktiskt är enligt våra styrdokument. Där ingår förutom kunskapsutveckling hos varje elev, också en utbildning i att ingå som likvärdig medlem i ett socialt och demokratiskt system – för alla. Alla elever oavsett vilket program de gått på gymnasiet kommer att mötas i olika konstellationer i samhället och fatta beslut tillsammans. Beslut som kommer att ha påverkan på allas våra liv.

fredag 17 oktober 2008

Resultatdialog 2008

Idag samlades Vetenskapsrådet på Karlstad Universitet för att ha sin årliga resultatdialog. Ett gediget seminarieprogram hade sammanställts, där man kunde välja att lyssna till tre av sammanlagt 27 olika forskarprojekt. Men först tog Professor Ulf P.Lundgren med oss på en resa om utbildningsvetenskap nu och i framtiden och professor Mary James från University of London berättade om deras forskningsprogram som resulterat ”ten evidence-based principles of effective teaching and learning”.
http://www.kau.se/corral/intra.lasso?page_id=2218

”Lånta fjädrar – hur ungdomar och unga vuxna förhåller sig till undervisningssituationer och etablerade normsystem”, berätta Håkan Hult från Linköpings universitet. Forskarteamet har intresserat sig för plagiering som etiskt och tekniskt dilemma. Jag kommer att tänka på mina elever som ibland hittar textrader på Internet som de inte vill ändra på, ”för jag kan inte skriva det bättre själv!” Blir det då fusk att kopiera det till det egna arbetet? Och när blir plagiatet till kunskap?

Om ”Individen, vägarna, valen. Karriärval och vägledning i socialt, mångkulturellt och könsperspektiv”, talade Lisbeth Lundahl från Umeå universitet. Grundskoleelever tycks inte få den individuella rådgivning inför det viktiga gymnasievalet, som de önskar. Varför har det blivit så, undrar jag.

Jon Pierre, från Göteborgs universitet, och hans doktorander talade om värdekonflikter i skolan. Styrdokument, kommunpolitiker, skolchefer, rektorer och lärare ingår som forskningsobjekt på ett eller annat sätt. Hur uppfattar t.ex. rektorerna sin roll i styrningen av skolan? Jag fastnade dock lite mer i tankarna kring frågan om ”fostran till frihet är en paradox! Det är inte lätt det här med demokrati och samhällsfostran samtidigt som individuella värden prioriteras högst – jag tänker att detta diskuteras alldeles för lite i skolan. Vi måste vara aktivt medvetna om vår viktiga roll när det gäller att fostra demokratiska medborgare till vårt framtida samhälle.

Dagen slutade med att stafettpinnen övertogs av Umeå universitet, vilket betyder att 2009 års resultatdialog äger rum där. Lycka till och tack för idag, säger jag som fått en hel del nya insikter om den breda forskning inom utbildningsvetenskap som pågår i vårt land.

fredag 10 oktober 2008

Forskningsarbete pågår

Jag har precis läst en 350 sidor lång sammanställning av Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete (NaPA), som skall utveckla ett nytt forskningsfält och en ny forskarutbildning. Det finns två forskarskolor i Sverige idag med inriktning mot lärarutbildningsområdet, i Umeå och Linköping. Pedagogikämnet räcker inte längre till för att beskriva, förstå och utveckla skolan och lärandet. Inom det nya forskningsfältet skall också forskare inom skilda discipliner kunna samarbeta, vilket väl känns som något nytt och intressant, tycker jag. En stor del av rapporten visar olika doktoranders val av forskningsområde. Undersökningarna beskriver, synliggör, förklarar, belyser, kartlägger, klargör, granskar och försöker förstå fenomen som har med skolan och lärande att göra. Här följer några axplock från den mångfald av arbeten som doktorander just nu arbetar med:

  • Analys av hur ett matematiskt moment presenteras för eleverna
  • Ur ett kulturhistoriskt perspektiv försöka förstå förskolan som ett verksamhetssystem
  • Genom aktionsforskning tillsammans med kollegor reflektera,
    problematisera och belysa arbetet i en mångkulturell skola
  • Utifrån relationsnära samspel föra lärande dialoger med grupp lärare
  • Beskriva och förstå framväxten av ett gymnasieprogram som etablerats på lokal nivå
  • Vinna ny kunskap om den etiska dimensionen i lärares arbete
  • Beskriva en gymnasielärares svenskundervisning genom fallstudie
  • Genom textanalys av två läroplaner försöka förstå och beskriva vilka egenskaper den demokratiska människan förses med i läroplanstexten

Sammantaget förstår man att forskningsområdet Pedagogiskt Arbete växer fram med stöd av en mängd lärare och forskare som har kompetenser och intresse av att veta mer inom många olika delar av skolan. Det känns riktigt spännande att få vara med och ta del av alla de nya aspekter, förståelse och beskrivningar kring skolan och arbetet där, som nu kommer att få en hemvist i forskningsfältet Pedagogiskt Arbete.

lördag 4 oktober 2008

IT-mässa i Skövde

Att åka på mässa ibland är både lärande, idépåfyllande och entusiasmerande. Det fanns många kunniga föreläsare inom området Pedagogik i digitala miljöer att lyssna till. Den här gången valde jag bort både Elza Dunkel och Stig-Roland Rask, därför att jag lyssnat till dem och läst det de skrivit många gånger tidigare. Jag valde istället först Katarina Bremsjös intressanta forskning om huruvida man blir dum eller smart av dataspelande. Hon har frågat ett antal spelande barn vad de anser att de lär sig av dataspelande. Det här var de svar hon fick:

Prata med andra
Stava
Engelska – våga prata och skriva
Räkna
Hur man löser problem
Spela spel
Hantera datorn
Söka information
Lära, visa, hjälpa varandra
Vara trevlig mot andra
Samarbeta
Förhandla
Handla, pruta
Orientera sig, hitta
Regler och varför de behövs
Lära sig vilka man kan lita på

Dessa svar har sedan K Bremsjö jämfört med EU´s nyckelkompetenser för livslångt lärande. Hon har därigenom funnit att de uppställda kriterierna stämmer väl överens med det som barnen tycker att de lär genom dataspelande! Det här blir extra intressant när man börjar fundera över vem som var först eller vem som styr utvecklingen. Är det månne de gamla lärde som ställer upp teorier om hur det skall vara, eller är det de unga som helt automatiskt befinner sig i en lärandemiljö som präglas av dagens ungdomskultur.

K Bremsjö berättar också om dataspelande Elin som med hjälp av Sims2 håller igång åtta familjer och säger ”att det börjar bli för jobbigt så jag måste nog delita en familj”. I dataspelet Runescape skaffar man sig mer och mer erfarenheter, dvs man levlar. Hur är det att vara svenskalärare i dessa tider tro? Hänger de med när eleverna delitar och levlar?
Mycket bra föreläsning!

Nästa seminarium handlade om eTwinning som är ett stöd för europeiska kontakter i undervisningen. Unionens 27 länder + Island och Norge är med i samarbetet. Just nu finns cirka 42 500 projektidéer samlade och det är gratis att som medlem försöka hitta en samarbetspartner där. Den digitala miljön verkar gratis erbjuda det mesta som man kan önska sig. Under ITiS-tiden var vi många som efterlyste tillgång till pedagogiska IT-miljöer, som tekniskt administrerades av professionella aktörer. Det är vi pedagoger som är experter på vad platsen skall innehålla och hur den skall användas. Det räcker. Den som är proffs på tekniken, säkerheten, vrktygen m.m som krävs för att hålla igång platsen 24 timmar om dygnet skall arbeta med det. Till en del har vi kommit dit idag och eTwinning verkar vara en sådan tillgång.

På mässtorget inspirerades vi av roliga dataspel där händer, fötter, armar och ben användes. Jag såg omedelbart spelets naturliga plats på min skolas torg. Min kollega och jag planerar redan att tillsammans med två av våra elevgrupper, bygga upp en första ”spelhörna”. Det kommer säkert att mötas av kritik från de som ännu inte har insikten om att dataspel hör till vår tids ungdomskultur. Just de här olika sportspelen kanske inte utvecklar alla EU´s uppräknade nyckelkompetenser, men kanske det lockar till en bredare social samvaro och många skratt. Det är väl klart att det skall vara roligt i skolan! Jag skall rapportera vidare om hur det går, med mitt lilla spelprojekt.
http://www.komplit.se/documents/komplit_massa_folder.pdf
Tack alla ni som bidrog till IT-mässans kvalitet!

söndag 28 september 2008

Skolan 2020

Idag har vi haft studiedag. Kommunchefen förklarade mycket pedagogiskt vikten av att en kommun har många innevånare som betalar skatt. En vågskål med befolkningsmängdens genererande av pengar, skall väga jämt med kostnaden för allt det som står för en attraktiv kommun att bo i. Vågskålen är ännu inte i jämvikt.

Förvaltningschefen tror att den nya gymnasiereformen träder i kraft 2011, men han uttryckte svårigheten i att se hur vår skola skall se ut då och bad oss om hjälp. 3-4 handskrivna ark såg han fram att få från oss. Nja – jag använder nog hellre modern teknik. Var så god – här kommer mitt bidrag!

Gymnasieskolan i den mindre kommunen har överlevt och blomstrar som aldrig förr. Alla elever i kommunen väljer den här skolan, kanske för att deras föräldrar säger att det är den bästa av skolor. Här samlas alla sorters elever för att utbildas till demokratiska medborgare i ett samhälle som beaktar och högt värderar alla olika sorters kunskap. På skolan finns yrkesprogram och teoriprogram, därför att kommunen har förstått vikten av att dessa elevgrupper inte skiljs åt under studietiden. Dessa elever skall tillsammans så småningom bestämma om kommunens fortsatta utveckling. Skolan utgör den gemensamma plats där de skall tränas inför sina kommande uppgifter som samhällsmedborgare. Skolans personal har under åren utvecklat en sociokulturell kunskapssyn, vilket gör att eleverna är väl förberedda för fortsatt arbete och lärande tillsammans med andra efter gymnasietiden.

Verkligheten är komplex och föränderlig. Programutbudet kommer inte att se lika ut från en tid till en annan. Det man anar är att alla kommuner kommer att behöva utbildad personal som kan vårda innevånare som är i behov av vård. Det är rimligt att tro att regionen är i behov av människor som kan bygga nytt och reparera gamla hus. Det är också rimligt att tro vi behöver människor med el-, tele- och datakompetens. Varför inte samla t ex de senast nämnda i ett gemensamt program. Fordonsprogrammet då? Där är vi ju störst och bäst i hela länet. Nja – lite tveksam blir jag till att det kommer att se likadant ut om 12 år. Det är klart att vi måste kunna klara transporter av både gods och människor, men förhoppningsvis har forskningen lett till ett mer miljövänligt transportmedel. Det här leder tankarna till ett kombinerat NV-fordonsprogram där teori och praktik kan mötas på ett helt nytt sätt. Nu återstår SP-programmet som nog är det programmet som likt kameleonten lättast kan byta skepnad utifrån samhällsförändringarna. Just nu är vi ju inne i en turism-period, men vad som ligger i tiden om 12 år är svårt att sia om.

Ovanstående tankar kan liknas vid en gammal kappa som blivit omodern och behöver sys om för att få ett modernt snitt. Äsch – jag slänger kappan och köper en ny och modern – häng med!

Om 12 år är gymnasieskolan inte alls är grupperade i olika program. Det är en föråldrad syn att gruppera ungdomar på och passar inte in i samhället 2020. Alla elever går i den gemensamma skolan, har olika uppdrag i olika gruppkonstellationer och har några dagar i veckan sin valda specialinriktning. Den utgör allt från teorifördjupningar till praktiskt arbete i en verkstad inom eller utanför skolan. Skolan och samhällets olika yrkesområden blir integrerade i syfte att kunskapsmässigt och personutvecklande nå de bästa resultaten i den tid vi just nu befinner oss i. För vissa delar av skolans uppdrag är skolans pedagoger och institutionen ”skola” den professionella aktören, medan andra institutioners professionella finns i de naturligt yrkesverksamma miljöerna. I industrier, affärer, verkstäder, högskolor, laboratorier, äldreboende, banker – jag på de mest skiftande platser hittar man våra elever. Skolan blir på detta sätt också mindre sårbar när val och intresse från eleverna växlar, samtidigt som utbildningsnivån blir hög för alla elever oavsett intresseområde. Hur håller vi reda på dem då, tänker väl vän av ordningen. Tekniken, i västen som bär skolans namn, har allt som både eleven och skolan kan önska – men det berättar jag om en annan gång. Men en sak kan jag säga redan nu – teknikens främsta syfte är inte att skolan skall föra närvarokontroll. Det var något som skolan under förra decenniet höll på med.

Fick du några nya tankar som du aldrig tänkt förut? Så bra - för en sak vet vi med bestämdhet - det blir aldrig som förut en gång till!

fredag 19 september 2008

Ung Företagsamhet

Ännu en höstvecka har passerat. Elever med skiftande bakgrundskunskaper och framtidsdrömmar har passerat min lektionssal. Under de tre år som ungdomarna befinner sig i gymnasieskolan utvecklas de till unga vuxna. Den resan får vi som arbetar i skolan vara delaktiga i. Många gånger har jag tänkt – vad stolta deras föräldrar skulle vara om de fick vara med för att se och höra!. Igår var en sådan dag. Det var Kick Off för Ung Företagsamhet. Mer än 500 elever från hela vårt län var samlade för Sveriges största, bästa och snyggaste UF Kick Off – allt enligt reklampapperet. Kursen, som i vår skola kan väljas i årskurs 3, skall förutom att lära eleverna hur man startar och driver ett företag, också utveckla förmågan att våga ta nya kontakter, tala i mikrofon, tro på sin affärsidé, samarbeta mm.

Det gäller att sticka ut om man skall synas bland 500 ungdomar en sådan här dag och det hade två av min skolas elever förstått. Företagsamma som de är, hade de låtit trycka texten Varför är himlen blå? på knallrosa t-shirt. De fångade därmed snabbt nyhetsförmedlare som var på plats och det gav dem en dyr reklamplats på bästa TV-sändningstid. På scenen gav deras rappa svar självaste Shan ”The Man” Atci munhäfta för en stund. Lycka till – säger jag till ”Rosa Frågor UF” och alla andra fantastiska ungdomar vi har.

fredag 12 september 2008

Lärandemiljöer

Att som klient bli förtrogen med skolans datasystem hör till ettornas första uppgift när de börjar på gymnasiet. Tröghet med att utveckla synkroniserade system inom skolvärlden gör att eleverna aktivt måste röra sig mellan olika servrar och Internetsidor många gånger per dag. Det här mitt kunskapsområde, där erfarenhet och förståelse skall generera kunskaper som används just nu i elevens vardag, men också för att användas i andra situationer. Kunskaper som också skall vara grundläggande för att lära andra saker nu eller senare i livet. Ibland blir jag frustrerad över att miljön inte är lika lätt navigerbar som t.ex. IKEA´s hemsida. Men, genast kommer pedagogen i mig fram och knackar på axeln. Tänk att ha tillgång till en lärandemiljö som automatiskt aktiverar och engagerar eleverna till att vilja veta, hantera och kunna en massa. Min utmaning blir att använda min professionalism och utnyttja situationer som mer eller mindre uppstår i min vardag varje dag.

fredag 5 september 2008

Utbildningsvetenskap

Ett ord att stanna till vid och reflektera över innebörden av.
Det anser i alla fall kursledarna för masterprogrammet Pedagogisk yrkesverksamhet. Vi har ägnat nästan en hel dag att föra diskussioner kring begreppet.
Som grund för våra diskussioner låg Sandin/Säljös bok Utbildningsvetenskap. Ett kunskapsområde under formering. Hur skall man förstå utbildningsvetenskap? Kan man ställa begreppet i en relation till discipliner som pedagogik, filosofi, sociologi, historievetenskap osv? Blir utbildningsvetenskap då ett samlingsnamn för det komplexa området ”Lärande”? Innebär utbildningsvetenskap allt lärande i livet eller bara organiserat lärande på en skola? Eller är det så att utbildningsvetenskap ligger hierarkiskt under disciplinen Pedagogik? Eller är utbildningsvetenskap en verksamhet som är tänkt ska samla in forskning från många olika discipliner? Frågorna blir fler och fler.

I en artikel om forskning som jag nyligen läst föreslås att en ny myndighet för forskningsfinansiering skall upprättas. Myndigheten skall innehålla fyra forskarstyrda forskningsråd med inriktning mot natur, medicin, klimat och samhälle.
Innebär utbildningsvetenskap en teknikalitet för att fördela pengar eller finns det en vilja att förändra skolan utifrån många olika discipliners forskning omkring lärande?

Fortsättningen skall bli mycket intressant att följa!

fredag 29 augusti 2008

Terminsstart

Så har första veckan på läsåret 2008-09 blivit historia. Nya elever har tillkommit och gamla elever har lämnat oss. Det är både vemodigt och förväntansfullt. Vårens tvåor är nu treor och den åtråvärda studentmössan och friheten bortom gymnasiet skymtar. Det ligger mycket förväntningar i luften oavsett vilken årskurs man tillhör. Det är roligt att börja på gymnasium, det är roligt med nya ämnen, det är spännande med nya elever och nya lärare och kanske hittar man nu den där speciella som man aldrig vill släppa handen på!?

Jag tycker om att jobba i den här arbetsmiljön, där det hela tiden händer saker och förväntningarna är höga. Visst möter jag också problem, precis som man gör på alla arbetsplatser, men man lär av det också. Allt vi gör i skolan kan, utifrån en pedagogisk medvetenhet, utgöra kunskapsutveckling för eleverna. Min vardag består många gånger av tekniska problem som skall lösas. På en mindre gymnasieskola är tekniskt support begränsad av en eller annan orsak och detta gör att eleverna lär en hel del om nätverk, datorer och tekniska tillbehör i vardagsarbetet på skolan. Visst kan man bli frustrerad ibland när inte allt fungerar blixtsnabbt, men jag undrar om det ändå inte finns vinster med att eleverna också hinner med att fundera över lösningar och också pröva lösningar som ligger inom deras behörighet.

I den här bloggen tänker jag att du ska få följa mitt arbete som datalärare med visst dataansvar under ett läsår. Händelser i vardagen kommer att blandas med reflektioner kring skolutveckling, pedagogik och utbildningsvetenskap.