Skolan 2020

Idag har vi haft studiedag. Kommunchefen förklarade mycket pedagogiskt vikten av att en kommun har många innevånare som betalar skatt. En vågskål med befolkningsmängdens genererande av pengar, skall väga jämt med kostnaden för allt det som står för en attraktiv kommun att bo i. Vågskålen är ännu inte i jämvikt.

Förvaltningschefen tror att den nya gymnasiereformen träder i kraft 2011, men han uttryckte svårigheten i att se hur vår skola skall se ut då och bad oss om hjälp. 3-4 handskrivna ark såg han fram att få från oss. Nja – jag använder nog hellre modern teknik. Var så god – här kommer mitt bidrag!

Gymnasieskolan i den mindre kommunen har överlevt och blomstrar som aldrig förr. Alla elever i kommunen väljer den här skolan, kanske för att deras föräldrar säger att det är den bästa av skolor. Här samlas alla sorters elever för att utbildas till demokratiska medborgare i ett samhälle som beaktar och högt värderar alla olika sorters kunskap. På skolan finns yrkesprogram och teoriprogram, därför att kommunen har förstått vikten av att dessa elevgrupper inte skiljs åt under studietiden. Dessa elever skall tillsammans så småningom bestämma om kommunens fortsatta utveckling. Skolan utgör den gemensamma plats där de skall tränas inför sina kommande uppgifter som samhällsmedborgare. Skolans personal har under åren utvecklat en sociokulturell kunskapssyn, vilket gör att eleverna är väl förberedda för fortsatt arbete och lärande tillsammans med andra efter gymnasietiden.

Verkligheten är komplex och föränderlig. Programutbudet kommer inte att se lika ut från en tid till en annan. Det man anar är att alla kommuner kommer att behöva utbildad personal som kan vårda innevånare som är i behov av vård. Det är rimligt att tro att regionen är i behov av människor som kan bygga nytt och reparera gamla hus. Det är också rimligt att tro vi behöver människor med el-, tele- och datakompetens. Varför inte samla t ex de senast nämnda i ett gemensamt program. Fordonsprogrammet då? Där är vi ju störst och bäst i hela länet. Nja – lite tveksam blir jag till att det kommer att se likadant ut om 12 år. Det är klart att vi måste kunna klara transporter av både gods och människor, men förhoppningsvis har forskningen lett till ett mer miljövänligt transportmedel. Det här leder tankarna till ett kombinerat NV-fordonsprogram där teori och praktik kan mötas på ett helt nytt sätt. Nu återstår SP-programmet som nog är det programmet som likt kameleonten lättast kan byta skepnad utifrån samhällsförändringarna. Just nu är vi ju inne i en turism-period, men vad som ligger i tiden om 12 år är svårt att sia om.

Ovanstående tankar kan liknas vid en gammal kappa som blivit omodern och behöver sys om för att få ett modernt snitt. Äsch – jag slänger kappan och köper en ny och modern – häng med!

Om 12 år är gymnasieskolan inte alls är grupperade i olika program. Det är en föråldrad syn att gruppera ungdomar på och passar inte in i samhället 2020. Alla elever går i den gemensamma skolan, har olika uppdrag i olika gruppkonstellationer och har några dagar i veckan sin valda specialinriktning. Den utgör allt från teorifördjupningar till praktiskt arbete i en verkstad inom eller utanför skolan. Skolan och samhällets olika yrkesområden blir integrerade i syfte att kunskapsmässigt och personutvecklande nå de bästa resultaten i den tid vi just nu befinner oss i. För vissa delar av skolans uppdrag är skolans pedagoger och institutionen ”skola” den professionella aktören, medan andra institutioners professionella finns i de naturligt yrkesverksamma miljöerna. I industrier, affärer, verkstäder, högskolor, laboratorier, äldreboende, banker – jag på de mest skiftande platser hittar man våra elever. Skolan blir på detta sätt också mindre sårbar när val och intresse från eleverna växlar, samtidigt som utbildningsnivån blir hög för alla elever oavsett intresseområde. Hur håller vi reda på dem då, tänker väl vän av ordningen. Tekniken, i västen som bär skolans namn, har allt som både eleven och skolan kan önska – men det berättar jag om en annan gång. Men en sak kan jag säga redan nu – teknikens främsta syfte är inte att skolan skall föra närvarokontroll. Det var något som skolan under förra decenniet höll på med.

Fick du några nya tankar som du aldrig tänkt förut? Så bra - för en sak vet vi med bestämdhet - det blir aldrig som förut en gång till!

Ung Företagsamhet

Ännu en höstvecka har passerat. Elever med skiftande bakgrundskunskaper och framtidsdrömmar har passerat min lektionssal. Under de tre år som ungdomarna befinner sig i gymnasieskolan utvecklas de till unga vuxna. Den resan får vi som arbetar i skolan vara delaktiga i. Många gånger har jag tänkt – vad stolta deras föräldrar skulle vara om de fick vara med för att se och höra!. Igår var en sådan dag. Det var Kick Off för Ung Företagsamhet. Mer än 500 elever från hela vårt län var samlade för Sveriges största, bästa och snyggaste UF Kick Off – allt enligt reklampapperet. Kursen, som i vår skola kan väljas i årskurs 3, skall förutom att lära eleverna hur man startar och driver ett företag, också utveckla förmågan att våga ta nya kontakter, tala i mikrofon, tro på sin affärsidé, samarbeta mm.

Det gäller att sticka ut om man skall synas bland 500 ungdomar en sådan här dag och det hade två av min skolas elever förstått. Företagsamma som de är, hade de låtit trycka texten Varför är himlen blå? på knallrosa t-shirt. De fångade därmed snabbt nyhetsförmedlare som var på plats och det gav dem en dyr reklamplats på bästa TV-sändningstid. På scenen gav deras rappa svar självaste Shan ”The Man” Atci munhäfta för en stund. Lycka till – säger jag till ”Rosa Frågor UF” och alla andra fantastiska ungdomar vi har.

Lärandemiljöer

Att som klient bli förtrogen med skolans datasystem hör till ettornas första uppgift när de börjar på gymnasiet. Tröghet med att utveckla synkroniserade system inom skolvärlden gör att eleverna aktivt måste röra sig mellan olika servrar och Internetsidor många gånger per dag. Det här mitt kunskapsområde, där erfarenhet och förståelse skall generera kunskaper som används just nu i elevens vardag, men också för att användas i andra situationer. Kunskaper som också skall vara grundläggande för att lära andra saker nu eller senare i livet. Ibland blir jag frustrerad över att miljön inte är lika lätt navigerbar som t.ex. IKEA´s hemsida. Men, genast kommer pedagogen i mig fram och knackar på axeln. Tänk att ha tillgång till en lärandemiljö som automatiskt aktiverar och engagerar eleverna till att vilja veta, hantera och kunna en massa. Min utmaning blir att använda min professionalism och utnyttja situationer som mer eller mindre uppstår i min vardag varje dag.

Utbildningsvetenskap

Ett ord att stanna till vid och reflektera över innebörden av.
Det anser i alla fall kursledarna för masterprogrammet Pedagogisk yrkesverksamhet. Vi har ägnat nästan en hel dag att föra diskussioner kring begreppet.
Som grund för våra diskussioner låg Sandin/Säljös bok Utbildningsvetenskap. Ett kunskapsområde under formering. Hur skall man förstå utbildningsvetenskap? Kan man ställa begreppet i en relation till discipliner som pedagogik, filosofi, sociologi, historievetenskap osv? Blir utbildningsvetenskap då ett samlingsnamn för det komplexa området ”Lärande”? Innebär utbildningsvetenskap allt lärande i livet eller bara organiserat lärande på en skola? Eller är det så att utbildningsvetenskap ligger hierarkiskt under disciplinen Pedagogik? Eller är utbildningsvetenskap en verksamhet som är tänkt ska samla in forskning från många olika discipliner? Frågorna blir fler och fler.

I en artikel om forskning som jag nyligen läst föreslås att en ny myndighet för forskningsfinansiering skall upprättas. Myndigheten skall innehålla fyra forskarstyrda forskningsråd med inriktning mot natur, medicin, klimat och samhälle.
Innebär utbildningsvetenskap en teknikalitet för att fördela pengar eller finns det en vilja att förändra skolan utifrån många olika discipliners forskning omkring lärande?

Fortsättningen skall bli mycket intressant att följa!