Studiedag

Jag har kört lastbil idag! En stor en! Det är såå häftigt! Jag trodde aldrig att jag skulle våga det! Det kan en studiedag på gymnasiet leda till. Syftet med dagen var att få lite insikter i andra programs vardag. För mig och den 10-grupp som jag ingick i började dagen på el-programmet. Här kan eleverna välja mellan fyra olika inriktningar, vilket kan leda till ett arbete som elektriker eller kanske fortsatt högskoleutbildning inom data/teknik-branschen. Därefter gick vi till Bygg Anläggning, där vi hamnade i en jättestor sandlåda med jättestora maskiner, som kunde flytta grus fram och tillbaka. Framför allt de manliga lärarna hade leende munnar som gick från öra till öra och stortrivdes och ville aldrig lämna ”sin” maskin. Jodå, de kvinnliga lärarna tyckte också det var roligt, men såg mer allvarliga och beslutsamma ut under arbetets gång. Jag valde att vara iakttagare.

Därefter var det Transportprogrammet, Fordonsprogrammet och Omvårdnadsprogrammet som besöktes. Vi fick insikter i hur bilars status kan kontrolleras med hjälp av Internettjänst och den breda kunskap man får som omvårdnadselev, gör att man kan välja att gå direkt ut i jobb som undersköterska eller läsa vidare till polis eller brandman.

Alla informatörer i form av yrkeslärare gjorde idag ett enastående jobb, i syfte att ge oss andra insikter om deras vardagsarbete. Vilka proffs vi har inom gymnasieskolan!! Men häftigast av allt idag för mig var Transportprogrammet och läraren Sven som vågade låta mig köra denna Volvo FH12. Jag förstår precis hur ungdomarna känner det, när de får jobba praktiskt. Hur kul är det egentligen att läsa kärnämnesteori när detta finns! Pressen på oss ”andra” blir stor att skapa intressanta och motiverande lektioner. Jag kommer att ha nytta av denna dag i min vardag.

Tack för en mycket givande dag alla duktiga kollegor!

Studiedag

Idag har vi haft medarbetarutbildning. Temat var grupprocesser och konflikter. Vi fick en kort genomgång av Belbins teorier om teamroller. Därefter skulle vi lösa en uppgift, som gick ut på att komma överens i den lilla grupp man satt i, om rangordningen av 15 saker som kan behövas i sjönöd. Det var riktigt givande. Jag tyckte det var tydligt, att uppgiften kunde lösas mycket bättre, när man var många som bidrog med sina specifika kunskaper, än om jag varit ensam.

Vi fick därefter fundera, och också diskutera, vilken eller vilka roller man tagit på sig i lösningen av uppgiften. Det är klart att de flesta av oss hört och läst om sådant här förut, men jag tycker ändå att det är bra att då och då bli påmind om och få reflektera över sina egna och medarbetares roller. Jag är själv bl.a. en ”pådrivare” och vill nå mål vilket ju innebär att jag kan tycka att andra aldrig får något ur händerna. Då är det bra att komma ihåg att dessa personer har andra bra och nödvändiga egenskaper för teamarbetets framgång. Jag är också en ”avslutare” vilket bl a betyder att jag är plikttrogen och levererar i tid. Det är ju en styrka som ger en viss trygghet för teamet att ha.

I vår grupp diskuterade vi också de gruppkonstellationer vi befinner oss i på arbetsplatsen och hur vi agerar olika roller där. Det är intressant att höra nyanställda lärare beskriva svårigheter att ”ta plats” i redan etablerade grupper. Det är tråkigt och naturligtvis en framgångshämmande faktor, att det kan ta flera år innan arbetsplatsen upptäcker nya värden som kommit in. Jag gillar sådana här samtal! Man får så mycket att reflektera över tillsammans med kollegor.

Debatt i TV

Ja – då har vi efter en lång tids svartmålning av skolan äntligen fått lyssna till en debatt där fler än utbildningsministern och hans team fått göra sig hörda. Många av de främsta ”skolvetarna” (elever, lärare, rektorer, kommunalpolitiker, fackliga företrädare och forskare) var igår samlade, för att i en offentlig debatt i TV, bemöta utbildningsministerns negativa bild av skolan. En jämförelse gjordes bl.a mellan ett fotbollslags framgång och fotbollsledarens betydelse för framgången. Kanske något för ministern att fundera över!?

En rektor menade att hans skola ofta hamnade långt ned i skolors resultatlistor, när man använder betyg eller antal elever som börjar på universitetet som mätmetod. Fast skolan egentligen gör ett enastående jobb! Elevernas sociokulturella bakgrund har betydelse för att skolors vardag och resultat ser olika ut. SALSA är ett annat sätt att mäta hur bra det går för eleverna i år 9. Till skillnad från betygen så tar SALSA också hänsyn till föräldrarnas utbildning, andel med invandrarbakgrund och andelen pojkar.
På Göteborgs hemsida finns en bra beskrivning av SALSA : http://www5.goteborg.se/prod/larjedalen/hjallboskolan/dalis2.nsf/vyPublicerade/2DCE3A3BEE47538AC1257180002DC430?OpenDocument

Någon tyckte förstås att det var bra att utbildningsministern nu tog tag i den matematiska och språkliga kunskapskurvan som tycks ha en nedåtgående riktning. Det är klart att det inte är roligt med kurvor som går åt fel håll. Kanske det också har med ovanstående att göra?

Någon undrade om det låg en politisk strategi bakom viljan att återgå till de mönster och därmed uppdelning av människor som vi såg på 50-talet i skolan. Som vanligt försvarade sig ministern med den populistiska frasen att han minsann inte ser elever på yrkesprogram mindre värda än elever på teoretiska program som börjar akademiska studier. Jag blir lika upprörd varje gång som han säger så! Jag tror inte det finns någon pedagog i skolan som i tankarna sorterar upp eleverna i olika ”värde-grupper”. För oss handlar det om att göra vårt bästa i varje möte med varje elev! Vi ser vårt uppdrag som det samhällsuppdrag det faktiskt är enligt våra styrdokument. Där ingår förutom kunskapsutveckling hos varje elev, också en utbildning i att ingå som likvärdig medlem i ett socialt och demokratiskt system – för alla. Alla elever oavsett vilket program de gått på gymnasiet kommer att mötas i olika konstellationer i samhället och fatta beslut tillsammans. Beslut som kommer att ha påverkan på allas våra liv.

Resultatdialog 2008

Idag samlades Vetenskapsrådet på Karlstad Universitet för att ha sin årliga resultatdialog. Ett gediget seminarieprogram hade sammanställts, där man kunde välja att lyssna till tre av sammanlagt 27 olika forskarprojekt. Men först tog Professor Ulf P.Lundgren med oss på en resa om utbildningsvetenskap nu och i framtiden och professor Mary James från University of London berättade om deras forskningsprogram som resulterat ”ten evidence-based principles of effective teaching and learning”.
http://www.kau.se/corral/intra.lasso?page_id=2218

”Lånta fjädrar – hur ungdomar och unga vuxna förhåller sig till undervisningssituationer och etablerade normsystem”, berätta Håkan Hult från Linköpings universitet. Forskarteamet har intresserat sig för plagiering som etiskt och tekniskt dilemma. Jag kommer att tänka på mina elever som ibland hittar textrader på Internet som de inte vill ändra på, ”för jag kan inte skriva det bättre själv!” Blir det då fusk att kopiera det till det egna arbetet? Och när blir plagiatet till kunskap?

Om ”Individen, vägarna, valen. Karriärval och vägledning i socialt, mångkulturellt och könsperspektiv”, talade Lisbeth Lundahl från Umeå universitet. Grundskoleelever tycks inte få den individuella rådgivning inför det viktiga gymnasievalet, som de önskar. Varför har det blivit så, undrar jag.

Jon Pierre, från Göteborgs universitet, och hans doktorander talade om värdekonflikter i skolan. Styrdokument, kommunpolitiker, skolchefer, rektorer och lärare ingår som forskningsobjekt på ett eller annat sätt. Hur uppfattar t.ex. rektorerna sin roll i styrningen av skolan? Jag fastnade dock lite mer i tankarna kring frågan om ”fostran till frihet är en paradox! Det är inte lätt det här med demokrati och samhällsfostran samtidigt som individuella värden prioriteras högst – jag tänker att detta diskuteras alldeles för lite i skolan. Vi måste vara aktivt medvetna om vår viktiga roll när det gäller att fostra demokratiska medborgare till vårt framtida samhälle.

Dagen slutade med att stafettpinnen övertogs av Umeå universitet, vilket betyder att 2009 års resultatdialog äger rum där. Lycka till och tack för idag, säger jag som fått en hel del nya insikter om den breda forskning inom utbildningsvetenskap som pågår i vårt land.

Forskningsarbete pågår

Jag har precis läst en 350 sidor lång sammanställning av Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete (NaPA), som skall utveckla ett nytt forskningsfält och en ny forskarutbildning. Det finns två forskarskolor i Sverige idag med inriktning mot lärarutbildningsområdet, i Umeå och Linköping. Pedagogikämnet räcker inte längre till för att beskriva, förstå och utveckla skolan och lärandet. Inom det nya forskningsfältet skall också forskare inom skilda discipliner kunna samarbeta, vilket väl känns som något nytt och intressant, tycker jag. En stor del av rapporten visar olika doktoranders val av forskningsområde. Undersökningarna beskriver, synliggör, förklarar, belyser, kartlägger, klargör, granskar och försöker förstå fenomen som har med skolan och lärande att göra. Här följer några axplock från den mångfald av arbeten som doktorander just nu arbetar med:

• Analys av hur ett matematiskt moment presenteras för eleverna
  
• Ur ett kulturhistoriskt perspektiv försöka förstå förskolan som ett verksamhetssystem
  
• Genom aktionsforskning tillsammans med kollegor reflektera,
  problematisera och belysa arbetet i en mångkulturell skola
  
• Utifrån relationsnära samspel föra lärande dialoger med grupp lärare
  
• Beskriva och förstå framväxten av ett gymnasieprogram som etablerats på lokal nivå
  
• Vinna ny kunskap om den etiska dimensionen i lärares arbete
  
• Beskriva en gymnasielärares svenskundervisning genom fallstudie
  
• Genom textanalys av två läroplaner försöka förstå och beskriva vilka egenskaper den demokratiska människan förses med i läroplanstexten
  

Sammantaget förstår man att forskningsområdet Pedagogiskt Arbete växer fram med stöd av en mängd lärare och forskare som har kompetenser och intresse av att veta mer inom många olika delar av skolan. Det känns riktigt spännande att få vara med och ta del av alla de nya aspekter, förståelse och beskrivningar kring skolan och arbetet där, som nu kommer att få en hemvist i forskningsfältet Pedagogiskt Arbete.

IT-mässa i Skövde

Att åka på mässa ibland är både lärande, idépåfyllande och entusiasmerande. Det fanns många kunniga föreläsare inom området Pedagogik i digitala miljöer att lyssna till. Den här gången valde jag bort både Elza Dunkel och Stig-Roland Rask, därför att jag lyssnat till dem och läst det de skrivit många gånger tidigare. Jag valde istället först Katarina Bremsjös intressanta forskning om huruvida man blir dum eller smart av dataspelande. Hon har frågat ett antal spelande barn vad de anser att de lär sig av dataspelande. Det här var de svar hon fick:

Prata med andra
Stava
Engelska – våga prata och skriva
Räkna
Hur man löser problem
Spela spel
Hantera datorn
Söka information
Lära, visa, hjälpa varandra
Vara trevlig mot andra
Samarbeta
Förhandla
Handla, pruta
Orientera sig, hitta
Regler och varför de behövs
Lära sig vilka man kan lita på

Dessa svar har sedan K Bremsjö jämfört med EU´s nyckelkompetenser för livslångt lärande. Hon har därigenom funnit att de uppställda kriterierna stämmer väl överens med det som barnen tycker att de lär genom dataspelande! Det här blir extra intressant när man börjar fundera över vem som var först eller vem som styr utvecklingen. Är det månne de gamla lärde som ställer upp teorier om hur det skall vara, eller är det de unga som helt automatiskt befinner sig i en lärandemiljö som präglas av dagens ungdomskultur.

K Bremsjö berättar också om dataspelande Elin som med hjälp av Sims2 håller igång åtta familjer och säger ”att det börjar bli för jobbigt så jag måste nog delita en familj”. I dataspelet Runescape skaffar man sig mer och mer erfarenheter, dvs man levlar. Hur är det att vara svenskalärare i dessa tider tro? Hänger de med när eleverna delitar och levlar?
Mycket bra föreläsning!

Nästa seminarium handlade om eTwinning som är ett stöd för europeiska kontakter i undervisningen. Unionens 27 länder + Island och Norge är med i samarbetet. Just nu finns cirka 42 500 projektidéer samlade och det är gratis att som medlem försöka hitta en samarbetspartner där. Den digitala miljön verkar gratis erbjuda det mesta som man kan önska sig. Under ITiS-tiden var vi många som efterlyste tillgång till pedagogiska IT-miljöer, som tekniskt administrerades av professionella aktörer. Det är vi pedagoger som är experter på vad platsen skall innehålla och hur den skall användas. Det räcker. Den som är proffs på tekniken, säkerheten, vrktygen m.m som krävs för att hålla igång platsen 24 timmar om dygnet skall arbeta med det. Till en del har vi kommit dit idag och eTwinning verkar vara en sådan tillgång.

På mässtorget inspirerades vi av roliga dataspel där händer, fötter, armar och ben användes. Jag såg omedelbart spelets naturliga plats på min skolas torg. Min kollega och jag planerar redan att tillsammans med två av våra elevgrupper, bygga upp en första ”spelhörna”. Det kommer säkert att mötas av kritik från de som ännu inte har insikten om att dataspel hör till vår tids ungdomskultur. Just de här olika sportspelen kanske inte utvecklar alla EU´s uppräknade nyckelkompetenser, men kanske det lockar till en bredare social samvaro och många skratt. Det är väl klart att det skall vara roligt i skolan! Jag skall rapportera vidare om hur det går, med mitt lilla spelprojekt.
http://www.komplit.se/documents/komplit_massa_folder.pdf
Tack alla ni som bidrog till IT-mässans kvalitet!