Lära datasäkerhet, samtidigt som man skapar en hemsida med nya verktyg – det är en utmaning för både lärare och elever! Men – vi kämpar på! Min lärarkollega från el-programmet och jag har hittat gemensam lektionsfri tid i schemat. Den har vi utnyttjat för att tillsammans utforska möjligheterna som det nya redskapet ger. Samtidigt som vi lär, spånar vi på intressanta möjligheter framöver. Det här är kanske det redskap som vi så länge önskat oss? 1,5 timme bara försvinner. I skolans värld är tiden alltid allt för kort. Den räcker aldrig till.
Den ”utsatta” elevgruppen kommer och lektionen börjar. Nu har jag lyckats skapa en layout som är ok att använda och eleverna skall stå för det viktiga innehållet. Det uppstår åter krångel, när elever med olika behörighet skall logga in. Det uppstår krångel när eleverna skall lägga in sina texter. Jag har skrivit på tavlan tre olika sektorer, som har flera olika kategorier under sig. Dessa inställningar måste göras av varje elev, när den egna texten skall publiceras. Hela tiden uppstår problem med att olika delar låses, för olika personer. Detta gör det extra besvärligt för de två elever som är ”administratörer”. För dem borde ju inget bli låst!? Jag är osäker på varför det uppstår den här typen av problem. Jag får titta på det under helgen hemma.
Eleverna blir uppstressade. Man vill så väldigt gärna!! Och så blir det inte som man vill!!
Och som ett brev på posten kommer frågorna om betyg. –Hur skall du kunna sätta betyg på oss, när vi bara krånglar med ett system? Jag kan inte förklara eller säga allt det jag ser. I det här arbetet upptäcker jag en hel del andra kunskaper och beteenden som jag inte sett tidigare. Elever som förut varit ganska oengagerade ger järnet! Jag ser elever som självständigt söker information från olika källor och försöker sätta ihop till egna texter. Jag ser elever som kämpar med att försöka lösa programmets gåta. Jag ser elever som kontaktar företag och personer utanför skolan för att få reda på saker som kan göra deras texter intressanta att läsa. Eleverna lär massor, även om de upplever lektionerna besvärliga.
Det är ju bara en liten del av kursen - snart återgår vi det trygga och traditionella. Teori, läsa, skriva, prov och sedan betyg! Att förändra skolan tar tid.
lördag 31 januari 2009
Bloggen forts
Nu har jag fyra blogg-grupper igång. Det går allt bättre. Den här veckan krävde jag att eleverna skulle skriva i Word först och därefter klippa ut och klistra in i bloggen. Jag bromsar på detta sätt. Det skapas automatiskt en viss tid för eftertanke. Vad har jag skrivit och hur har jag skrivit och kan andra förstå vad jag skrivit? Chatt-beteendet är i princip borta. Intressant!
Alla skriver och tycks inte uppleva motstånd för att publicera. Jag har grupper som tillhör både studieförberedande program och yrkesförberedande program och jag har hittills inte sett någon skillnad mellan grupperna, vad gäller det. En elev som har extra svårt att stava rätt, fick genast en ljudlig kommentar från en annan elev. Kommentaren var inte vänlig i sin ton. Det är bra att elever läser och ser när det är fel, tänker jag – men vad händer med den felskrivande elevens lust att fortsätta publicera? - Det är inte hela världen om man stavar rätt, sa jag. Huvudsaken är att vi förstår varandras inlägg – eller hur?
Phuu, vilken tur att jag hörde och reagerade med en gång! Än en gång har jag fått belägg för vad viktigt det är med ”läraren i centrum”. En lärare som är medaktör i lärandet är en viktig förutsättning för att få med alla elever på kunskapsvägen. Jag hoppas verkligen att den felstavande eleven skriver nästa vecka också.
Alla skriver och tycks inte uppleva motstånd för att publicera. Jag har grupper som tillhör både studieförberedande program och yrkesförberedande program och jag har hittills inte sett någon skillnad mellan grupperna, vad gäller det. En elev som har extra svårt att stava rätt, fick genast en ljudlig kommentar från en annan elev. Kommentaren var inte vänlig i sin ton. Det är bra att elever läser och ser när det är fel, tänker jag – men vad händer med den felskrivande elevens lust att fortsätta publicera? - Det är inte hela världen om man stavar rätt, sa jag. Huvudsaken är att vi förstår varandras inlägg – eller hur?
Phuu, vilken tur att jag hörde och reagerade med en gång! Än en gång har jag fått belägg för vad viktigt det är med ”läraren i centrum”. En lärare som är medaktör i lärandet är en viktig förutsättning för att få med alla elever på kunskapsvägen. Jag hoppas verkligen att den felstavande eleven skriver nästa vecka också.
tisdag 27 januari 2009
Lärarfortbildning
Nu äntligen har jag startat upp en lärarfortbildning igen. Det är många år sedan nu, som jag hade datakurser relativt kontinuerligt. Nu har det varit en kamp att få igång det.
Lärare har bett mig flera år - men inte kan jag påbörja sådant på eget bevåg!
Eller kan jag det??
Efter att studerat EU´s digitala kompetenskrav och vad som väntar oss framöver, känner jag det som ett brott att inte göra något – även om jag inte får det stöd som jag önskar gavs. Så – nu har jag börjat! Jag tycker att det är så konstigt, att jag inte får uppdraget automatiskt, utan måste be om det och be om det och be om det….. Nog måste väl alla förstå att det är oerhört viktigt nu, att lärare får digital fortbildning. Mycket nytt händer och det är varken lätt eller ekonomiskt att låta varje enskild lärare sitta och försöka lära sig själv.
Nu kör jag två tillfällen á 1,5 h PowerPoint. Jag hoppas att jag därefter skall kunna hålla bollen rullande. De här tillfällena kommer jag att ta ut i ledig tid, men det är klart att det finns en gräns för ett sådant förfarande. Jag har försökt att få sådan här fortbildning inlagd i min tjänst, men utan resultat.
Jag tycker det väldigt roligt att få dela med mig av det jag kan och därmed göra vardagen lite lättare för mina kära kollegor här! Så nu kör jag – åtminstone två veckor! Och inte ett öre kostar det. Jämför det med studieförbundens kvällskurser!
Lärare har bett mig flera år - men inte kan jag påbörja sådant på eget bevåg!
Eller kan jag det??
Efter att studerat EU´s digitala kompetenskrav och vad som väntar oss framöver, känner jag det som ett brott att inte göra något – även om jag inte får det stöd som jag önskar gavs. Så – nu har jag börjat! Jag tycker att det är så konstigt, att jag inte får uppdraget automatiskt, utan måste be om det och be om det och be om det….. Nog måste väl alla förstå att det är oerhört viktigt nu, att lärare får digital fortbildning. Mycket nytt händer och det är varken lätt eller ekonomiskt att låta varje enskild lärare sitta och försöka lära sig själv.
Nu kör jag två tillfällen á 1,5 h PowerPoint. Jag hoppas att jag därefter skall kunna hålla bollen rullande. De här tillfällena kommer jag att ta ut i ledig tid, men det är klart att det finns en gräns för ett sådant förfarande. Jag har försökt att få sådan här fortbildning inlagd i min tjänst, men utan resultat.
Jag tycker det väldigt roligt att få dela med mig av det jag kan och därmed göra vardagen lite lättare för mina kära kollegor här! Så nu kör jag – åtminstone två veckor! Och inte ett öre kostar det. Jämför det med studieförbundens kvällskurser!
lördag 24 januari 2009
Spel och konfirmation
Läste om prästen som bett högskolan göra ett dataspel om gamla testamentet. Han tänker använda spelet i konfirmationsundervisningen. Genom att använda sig av vår tids ungdomskulturella verktyg, skall eleverna skapa sig intresse för nya testamentet, tror han.
Reportern anar ett våldsamt actionspel som slår det mesta som finns på marknaden! Jag tänker – vilket rolig uppgift för studenterna på högskolan!
Reportern anar ett våldsamt actionspel som slår det mesta som finns på marknaden! Jag tänker – vilket rolig uppgift för studenterna på högskolan!
fredag 23 januari 2009
Hemsida forts
Jag läser manualer och försöker förstå hur jag skall hantera programmet som jag valt. Varför är det omöjligt att förändra layouten? Varför kan jag inte byta mall? Manualen och programmet hör inte ihop! Manual för programversionen jag fått finns inte, vad jag kan se.
Jag har i alla fall klarat att lägga in alla användare (elever) och ge dem olika behörighet. En får bli administratör, några skribenter osv.
Jag ringer min kollega på el-programmet och ber honom komma, så vi kan använda våra kloka huvuden ihop. Vi diskuterar och förstår tillsammans, men hur man förändrar med mallar hittar vi inte. Han har lektion och snart kommer mina ”hemsideelever”.
Det visar sig att enbart eleven som fått administratörsrättighet kan logga in – ingen annan. Skam den som ger sig – de får vara administratörer allihop idag! Allas kloka huvuden behövs för att komma igång. Det visar sig att eleven som jag först valde till ensam administratör, också visar sig vara en fullständigt lysande administratör. Dock jobbar alla för att ”knäcka alla koder” och försöka förstå skillnader mellan sektorer och kategorier, hur man skapar dessa samt hur man lägger in texter och bilder. Alla ropar mitt namn, känns det som, för att få hjälp med programmet och få hjälp med innehållet och få hjälp med att hitta på Internet och få hjälp med att förstå vad som står i texterna på Internet……phuuu!
Hurra! Vi är igång! Hjulet rullar! Jag riktigt längtar till nästa fredag, när vi får ta nya tag tillsammans. Men – än en gång, det är fortfarande inte enkelt att starta upp sådan här teknikrelaterade arbeten. Jag tänker att om jag lyckas lära mig hantera det här programmet bra och eleverna gillar det, så kanske jag kan vara en hjälpresurs för andra att komma igång, så att de endast behöver fokusera på innehållet.
Jag har i alla fall klarat att lägga in alla användare (elever) och ge dem olika behörighet. En får bli administratör, några skribenter osv.
Jag ringer min kollega på el-programmet och ber honom komma, så vi kan använda våra kloka huvuden ihop. Vi diskuterar och förstår tillsammans, men hur man förändrar med mallar hittar vi inte. Han har lektion och snart kommer mina ”hemsideelever”.
Det visar sig att enbart eleven som fått administratörsrättighet kan logga in – ingen annan. Skam den som ger sig – de får vara administratörer allihop idag! Allas kloka huvuden behövs för att komma igång. Det visar sig att eleven som jag först valde till ensam administratör, också visar sig vara en fullständigt lysande administratör. Dock jobbar alla för att ”knäcka alla koder” och försöka förstå skillnader mellan sektorer och kategorier, hur man skapar dessa samt hur man lägger in texter och bilder. Alla ropar mitt namn, känns det som, för att få hjälp med programmet och få hjälp med innehållet och få hjälp med att hitta på Internet och få hjälp med att förstå vad som står i texterna på Internet……phuuu!
Hurra! Vi är igång! Hjulet rullar! Jag riktigt längtar till nästa fredag, när vi får ta nya tag tillsammans. Men – än en gång, det är fortfarande inte enkelt att starta upp sådan här teknikrelaterade arbeten. Jag tänker att om jag lyckas lära mig hantera det här programmet bra och eleverna gillar det, så kanske jag kan vara en hjälpresurs för andra att komma igång, så att de endast behöver fokusera på innehållet.
onsdag 21 januari 2009
Teknik och skola
Teknik + skola = skolutveckling
Sant?
Ja, det är klart att jag måste tro på som är datalärare och det gör jag.
Det är väl också klart att det är min uppgift att se till att skolan prövar nya tekniker - eller?
Allt synes så lätt när man läser i tidningar, på nätet, i debatter osv. Det är inte så lätt. Det tar tid och tanke att sätta in tekniken i lärandet så det gynnar lärandet. Allt vi gör i skolan skall utveckla eleven och naturligtvis kan erfarenhet i samband med strul av tekniken också leda till värdefulla kunskaper för eleverna. ”Strulet” kan ge upphov till lärande diskussion, men det förutsätter ju att läraren har mer än ”användar-kunskaper”. I annat fall överför man ju en negativ bild av teknikanvändandet.
Mina elevbloggar är just nu igång - men det är en tröskel att komma över. Både för lärare och elever. Det är ett merarbete för läraren, åtminstone i dagsläget, då eleverna inte har kunskaper/erfarenheter om hanteringen och heller inte förstår syftet.
Jag försöker också pröva nyare redskap för att skapa hemsidor tillsammans i en elevgrupp. Det betyder att olika elever kan han olika behörighet att forma och omforma en hemsida, som har den tekniska supporten utanför skolans IT-system. Äntligen kommer resurser som gör det möjligt att jobba med innehåll och inte tekniken. Jag har väntat i 10 år på att någon skulle erbjuda teknisk lösning för att vi skall kunna arbeta så här i skolan. Men – inte heller nu, med manualer och support, är det en enkel procedur. Det är många delar i förberedelsefasen som kräver goda IT-kunskaper. Man måste kunna göra val, förstå tekniska begrepp och administrativt hantera systemet, t ex så att olika elever kan ha olika funktioner. Sedan ska man komma på att man har Windows 6 installerat på alla skolans datorer och att det faktiskt krävs Windows 7 för att få ha ett ”å” i domännamn. Naturligtvis finns det med i kunskapsbanken hos en datalärare, men det gäller att ha det ”längst fram” när man behöver det! Saknas kunskaperna så kommer man ju aldrig på varför inget fungerar och det är säkert nära till hands att ge upp.
Min erfarenhet med båda dessa exempel på teknik, som måste användas av skolor är, att det krävs lärare med IT-kunskaper, åtminstone i ett inledningsskede.
Sant?
Ja, det är klart att jag måste tro på som är datalärare och det gör jag.
Det är väl också klart att det är min uppgift att se till att skolan prövar nya tekniker - eller?
Allt synes så lätt när man läser i tidningar, på nätet, i debatter osv. Det är inte så lätt. Det tar tid och tanke att sätta in tekniken i lärandet så det gynnar lärandet. Allt vi gör i skolan skall utveckla eleven och naturligtvis kan erfarenhet i samband med strul av tekniken också leda till värdefulla kunskaper för eleverna. ”Strulet” kan ge upphov till lärande diskussion, men det förutsätter ju att läraren har mer än ”användar-kunskaper”. I annat fall överför man ju en negativ bild av teknikanvändandet.
Mina elevbloggar är just nu igång - men det är en tröskel att komma över. Både för lärare och elever. Det är ett merarbete för läraren, åtminstone i dagsläget, då eleverna inte har kunskaper/erfarenheter om hanteringen och heller inte förstår syftet.
Jag försöker också pröva nyare redskap för att skapa hemsidor tillsammans i en elevgrupp. Det betyder att olika elever kan han olika behörighet att forma och omforma en hemsida, som har den tekniska supporten utanför skolans IT-system. Äntligen kommer resurser som gör det möjligt att jobba med innehåll och inte tekniken. Jag har väntat i 10 år på att någon skulle erbjuda teknisk lösning för att vi skall kunna arbeta så här i skolan. Men – inte heller nu, med manualer och support, är det en enkel procedur. Det är många delar i förberedelsefasen som kräver goda IT-kunskaper. Man måste kunna göra val, förstå tekniska begrepp och administrativt hantera systemet, t ex så att olika elever kan ha olika funktioner. Sedan ska man komma på att man har Windows 6 installerat på alla skolans datorer och att det faktiskt krävs Windows 7 för att få ha ett ”å” i domännamn. Naturligtvis finns det med i kunskapsbanken hos en datalärare, men det gäller att ha det ”längst fram” när man behöver det! Saknas kunskaperna så kommer man ju aldrig på varför inget fungerar och det är säkert nära till hands att ge upp.
Min erfarenhet med båda dessa exempel på teknik, som måste användas av skolor är, att det krävs lärare med IT-kunskaper, åtminstone i ett inledningsskede.
måndag 19 januari 2009
Giddens
Jag läser Giddens struktureringsteori nu – det är svårt. När jag försöker förstå vad han skriver i The constitution of society, så måste jag tänka på skolan i samhället. Samhällets struktur bestämmer vad som är möjligt, men – han menar också att allt är möjligt bara viljan finns. Varje aktörs handlande är viktig och påverkar både system och struktur.
Jag tänker att vi gör om och om igen samma sak när det gäller lärandet för elever i skolan. Både sociala systemet med metoder, grupper osv reproduceras liksom strukturen (fyrkantigheten). Någon skolas aktörer har en kompetens (större kunskap om målbeskrivningen i styrdokumenten) och skapar helheter till förmån för delar och börjar samarbeta. Genom sitt handlande medverkar de till förändring av systemet - och strukturen! Dock till en tillbakagång när det gäller strukturen, om man ser på vad utbildningsministern satte igång att jobba med. Giddens har nog rätt i sina teorier, men hu så svårt att förstå och relatera till skolans värld just nu. Jag menar – när påverkan tycks bakåtgenerera!?
Vi lever ju alltmer i en teknisk social miljö, där i princip ingen är expert inom allt. Där finns många professionella inom olika områden. Dock finns många fler som bara kan lite och litar på att de professionella, men också ifrågasätter dem. Abstrakta expertsystem försätter oss i nya situationer där vi upplever både tillit och risk, vilket gör att vi också utvecklas. Det blir en omstrukturering av den sociala platsen för civila samhället. Vi lever i en symbolvärld, kanske man kan säga. Den är ju tekniskt uppbyggd. Ja – som sagt – inte är detta lätt att förstå. Jag får jobba vidare med boken ett tag till. Fast inte ikväll!
Jag tänker att vi gör om och om igen samma sak när det gäller lärandet för elever i skolan. Både sociala systemet med metoder, grupper osv reproduceras liksom strukturen (fyrkantigheten). Någon skolas aktörer har en kompetens (större kunskap om målbeskrivningen i styrdokumenten) och skapar helheter till förmån för delar och börjar samarbeta. Genom sitt handlande medverkar de till förändring av systemet - och strukturen! Dock till en tillbakagång när det gäller strukturen, om man ser på vad utbildningsministern satte igång att jobba med. Giddens har nog rätt i sina teorier, men hu så svårt att förstå och relatera till skolans värld just nu. Jag menar – när påverkan tycks bakåtgenerera!?
Vi lever ju alltmer i en teknisk social miljö, där i princip ingen är expert inom allt. Där finns många professionella inom olika områden. Dock finns många fler som bara kan lite och litar på att de professionella, men också ifrågasätter dem. Abstrakta expertsystem försätter oss i nya situationer där vi upplever både tillit och risk, vilket gör att vi också utvecklas. Det blir en omstrukturering av den sociala platsen för civila samhället. Vi lever i en symbolvärld, kanske man kan säga. Den är ju tekniskt uppbyggd. Ja – som sagt – inte är detta lätt att förstå. Jag får jobba vidare med boken ett tag till. Fast inte ikväll!
Blogg i undervisningen
Nu har jag 3 blogg-grupper igång. Det är ingen lätt match! Och inte vet jag hur det skall sluta!? Eftersom det är första gången som jag använder det här verktyget med eleverna, så får jag pröva mig fram och lära genom erfarenheter. Syftet är dubbelbottnat. I kursen Datorkunskap ska ämnesområdet ”säkerhet” läras med stöd av ny metod och nytt medel. Samtidigt skall eleverna lära sig hantera en bloggfunktion.
Nu använder de verktyget som en chatt och det gör att det mer liknar ”high chaparral” än en seriös undervisningsmetod. Jag har bestämt att det i det närmaste får fortgå så även nästa lektionstillfälle, som skall handla om lagen. Ambitionen är att jag då skall få mer reflekterande inlägg. Försöka få dem att inte ”kasta” ut ord hej vilt, utan vila lite i tanken och försöka formulera små textstycken som bättre går att förstå för en läsare.
Veckan därpå måste vi diskutera bl a skillnaden mellan chatt och blogg.
Helt klart är det här en process, som verkar vara väldigt motiverat att få eleverna med på, men det är inget latmansjobb för läraren.
Nu använder de verktyget som en chatt och det gör att det mer liknar ”high chaparral” än en seriös undervisningsmetod. Jag har bestämt att det i det närmaste får fortgå så även nästa lektionstillfälle, som skall handla om lagen. Ambitionen är att jag då skall få mer reflekterande inlägg. Försöka få dem att inte ”kasta” ut ord hej vilt, utan vila lite i tanken och försöka formulera små textstycken som bättre går att förstå för en läsare.
Veckan därpå måste vi diskutera bl a skillnaden mellan chatt och blogg.
Helt klart är det här en process, som verkar vara väldigt motiverat att få eleverna med på, men det är inget latmansjobb för läraren.
fredag 16 januari 2009
Kursavslut
Nu är kursen slut. Vi åtta som är kvar på utbildninge
n har opponerat på varandras examinationer. Det är både intressant och roligt att vi har så olika intresseområden inom fältet ”skolutveckling”. Jag som representerar IT i skolan, intresserar mig för EU´s nyckelkompetens Digital kompetens och vilken betydelse det kan ha för gymnasiet. Mina läskamraters områden som vi idag arbetade med är:
n har opponerat på varandras examinationer. Det är både intressant och roligt att vi har så olika intresseområden inom fältet ”skolutveckling”. Jag som representerar IT i skolan, intresserar mig för EU´s nyckelkompetens Digital kompetens och vilken betydelse det kan ha för gymnasiet. Mina läskamraters områden som vi idag arbetade med är:- Pedagogers uppfattning om utmanande ledarskap
- Dokumentation i skolan
- NO-undervisning som en helhet
- Professionell lärarroll på folkhögskola
- Pedagogisk ledare och dess mandat
- Kulturellt perspektiv på förskolan
- Lärares förmåga att kommunicera brygga mellan konkret och abstrakt matematik
Vi är en grupp som representerar alla delar av skolsystemet. Här finns representanter från förskola, grundskola, gymnasium och folkhögskola. Det känns riktigt bra. Tänk vad mycket vi lär om varandras vardag!
Hur gick då examinationen? Ja, det vet vi faktiskt inte än, då vår handledare kommer att maila oss synpunkter och resultat. Men – hade vi inte nått godkänt, så antar jag att vi inte fått börja på ny kurs kl 15.00. Nu med ny handledare och nya (gamla) böcker.
måndag 12 januari 2009
Demokratin i (praktiken) teorin
Vid programarbetslagsmöte idag fick vi som uppgift till nästa gång, att läsa vad som står i styrdokumenten om elevdemokrati. Det var en av de saker som skolan fick kritik för vid skolinspektionen för något år sedan. Min magisteruppsats i våras handlade om elevers attityder till elevråd, jämfört med digitala mötesplatser, olika forum som kan ses som demokratiska mötesplatser. Jag tyckte själv att jag fick ett intressant resultat, som väl går att utgå ifrån vid diskussioner om hur, när och var elever tränar/utvecklar sina demokratiska färdigheter. Jag passade på att fråga om min chef hade läst rapporten, som jag lämnade ifrån mig i början av läsåret. Chefen kunde inte komma ihåg det……
Den utbildning som jag har förmånen att få vara med om, har upprättats just för att knyta samman skolans pedagogiska arbete och vetenskapen. Det som görs skall gagna både praktiken och vetenskapen. Men vilket intresse finns egentligen för det som ger oss studerande så mycket, men som också kostar väldigt mycket. Mycket få av oss har t ex någon nedsättning i tjänst, utan använder helger och lov till att studera. Jag vet inte när och om intensionerna någonsin blir verklighet. Inom skolans värld tycks alla veta bäst själv. Kanske är det så inom vetenskapsdiciplinerna också? Det skulle ju betyda att allt vi ”pedagogiska arbetare” gör hamnar i arkiv. Ja, ja – jag/vi blir ju klokare i alla fall!
Den utbildning som jag har förmånen att få vara med om, har upprättats just för att knyta samman skolans pedagogiska arbete och vetenskapen. Det som görs skall gagna både praktiken och vetenskapen. Men vilket intresse finns egentligen för det som ger oss studerande så mycket, men som också kostar väldigt mycket. Mycket få av oss har t ex någon nedsättning i tjänst, utan använder helger och lov till att studera. Jag vet inte när och om intensionerna någonsin blir verklighet. Inom skolans värld tycks alla veta bäst själv. Kanske är det så inom vetenskapsdiciplinerna också? Det skulle ju betyda att allt vi ”pedagogiska arbetare” gör hamnar i arkiv. Ja, ja – jag/vi blir ju klokare i alla fall!
torsdag 8 januari 2009
Blogg
Jag läser just nu Bloggen möter undervisningen av Liza Greczanik. För att vara en ”lärare i tiden” skall man ju ibland använda t.ex. bloggar i lärandesituationer. Jag har för länge sedan använt mig av Multimediabyråns första mötesplats, där man gruppvis kommunicerade ungefär som i vanlig blogg av idag. Multimedibyrån var alltså tidigt ute och jag också, kan man väl säga. Jag drev lyckade ”projekt” där med både ITiS-lärare och elever som hade fått IG i kursen datorkunskap. Kanske det är dags att testa dagens modeller.
Det här ska bli intressant att pröva på vid terminsstart, tänkte jag, när vi ska börja med avsnittet ”Datasäkerhet”. Ett stort och spännande område där eleverna kan finna olika intresseområden. Samtidigt förstod jag att det skulle bli rörigt vid uppstarten – och det blev det! - Gör vi något den här lektionen tro, undrar någon elev. Jo – vi gör och det är ok att det är så här, när vi börjar med något som praktiskt är okänt för samtliga. Någon hade sett en kompis blogga och några visste vad det var – det var allt. Det kan vara svårt att förstå att man gör och lär något, även om man inte pluggar nya ord eller läser texter som är lärande. Huga - tur att inte Björklunds Utbildningsinspektion har kommit igång än. Jag är osäker på om de hade förstått vad vi höll på med!?
Kort gick lektionen till så här: Först en allmän information om vad blogg är, varför vi skulle använda metoden och till vad. Därefter repetition angående hanteringen av skolans e-postsystem – hur sjutton ser man vilken adress man har nu då? Efter att eleverna fått inbjudan till bloggen från mig, skall medlemskap registreras och så acceptera mitt erbjudande. Och välj nu inte namn, som gör att jag inte vet vem som är vem! Även om ”alla” vet vem Musse och Spexi är, så blir det rätt besvärligt för mig, med en massa extranamn. Till sist ska man bekanta sig med miljön i bloggen och komma på hur man gör där. 17 elever på samma gång – rörigt, svettigt och jätteroligt när man är utvilad efter ett lov och alla är glada och ingen surar.
Nästa vecka skall de jobba ensamma eftersom jag är på universitetet för att avsluta en kurs och starta upp en ny på min väg mot master. Deras uppgift under den självständiga lektionen skall jag skicka per e-post till dem på tisdag nästa vecka. Temat är alltså datasäkerhet.
Det skall bli ytterst intressant att följa det här arbetet och se om/hur jag kan utvärdera det så småningom.
Det här ska bli intressant att pröva på vid terminsstart, tänkte jag, när vi ska börja med avsnittet ”Datasäkerhet”. Ett stort och spännande område där eleverna kan finna olika intresseområden. Samtidigt förstod jag att det skulle bli rörigt vid uppstarten – och det blev det! - Gör vi något den här lektionen tro, undrar någon elev. Jo – vi gör och det är ok att det är så här, när vi börjar med något som praktiskt är okänt för samtliga. Någon hade sett en kompis blogga och några visste vad det var – det var allt. Det kan vara svårt att förstå att man gör och lär något, även om man inte pluggar nya ord eller läser texter som är lärande. Huga - tur att inte Björklunds Utbildningsinspektion har kommit igång än. Jag är osäker på om de hade förstått vad vi höll på med!?
Kort gick lektionen till så här: Först en allmän information om vad blogg är, varför vi skulle använda metoden och till vad. Därefter repetition angående hanteringen av skolans e-postsystem – hur sjutton ser man vilken adress man har nu då? Efter att eleverna fått inbjudan till bloggen från mig, skall medlemskap registreras och så acceptera mitt erbjudande. Och välj nu inte namn, som gör att jag inte vet vem som är vem! Även om ”alla” vet vem Musse och Spexi är, så blir det rätt besvärligt för mig, med en massa extranamn. Till sist ska man bekanta sig med miljön i bloggen och komma på hur man gör där. 17 elever på samma gång – rörigt, svettigt och jätteroligt när man är utvilad efter ett lov och alla är glada och ingen surar.
Nästa vecka skall de jobba ensamma eftersom jag är på universitetet för att avsluta en kurs och starta upp en ny på min väg mot master. Deras uppgift under den självständiga lektionen skall jag skicka per e-post till dem på tisdag nästa vecka. Temat är alltså datasäkerhet.
Det skall bli ytterst intressant att följa det här arbetet och se om/hur jag kan utvärdera det så småningom.
Sorg
Nytt läsår och nya förväntningar!
Nytt läsår och en arbetskamrat mindre…
Glädje och sorg går hand i hand, sa min mormor.
Min allra första arbetskamrat på det här jobbet, finns inte längre kvar.
Han var ett stort stöd för mig, när jag som relativt nyexaminerad, påbörjade mitt arbete som datalärare på skolan. Jag hade då också ekonomiämnen och jag såg det självklart att samarbeta med företagen på orten. Han lärde mig allt om vilka företag som fanns här och vilka kontaktpersonerna var – en ovärderlig hjälp för mig som inte var härifrån. Han lyssnade och besvarade alla mina små och stora frågor. En riktig mentor alltså – fast inte på papperet och med ersättning.
Till sommaren skulle han sluta arbeta och njuta av sina pensionsår. Så blev det alltså inte.
Jag är oerhört ledsen för att han inte fick lov att njuta fria år i skog och natur tillsammans med sina nära och kära. Det är ingen självklarhet att få leva…. Tack, för det du gjort för mig!
Nytt läsår och en arbetskamrat mindre…
Glädje och sorg går hand i hand, sa min mormor.
Min allra första arbetskamrat på det här jobbet, finns inte längre kvar.
Han var ett stort stöd för mig, när jag som relativt nyexaminerad, påbörjade mitt arbete som datalärare på skolan. Jag hade då också ekonomiämnen och jag såg det självklart att samarbeta med företagen på orten. Han lärde mig allt om vilka företag som fanns här och vilka kontaktpersonerna var – en ovärderlig hjälp för mig som inte var härifrån. Han lyssnade och besvarade alla mina små och stora frågor. En riktig mentor alltså – fast inte på papperet och med ersättning.
Till sommaren skulle han sluta arbeta och njuta av sina pensionsår. Så blev det alltså inte.
Jag är oerhört ledsen för att han inte fick lov att njuta fria år i skog och natur tillsammans med sina nära och kära. Det är ingen självklarhet att få leva…. Tack, för det du gjort för mig!
onsdag 7 januari 2009
Samverkan och programutbud
Under studiedagen blev vi också informerade om, att det finns en politisk vilja att upprätta ett samverkansavtal mellan kommunerna, när det gäller gymnasieskolan. Skaraborgs län har tydligen ett sådant som man sneglat på. Elever i vårt län skall därmed kunna välja fritt mellan kommunernas gymnasieskolor. Kommunerna skall enas om lika prissättning osv. ”Det här gör vi för elevernas skull”, sa politiker. Hmm, tänker jag, skall inte besluten bygga på samhälleliga perspektiv? Återigen – vad gynnar samhällsutvecklingen? På de mindre orterna, liksom på de större orterna i länet? Jag tror att samverkan ger mer positiva resultat, än vad konkurrens med tvivelaktiga metoder gör. Dyrbara reklamkampanjer som liknar kommersiella verksamheter, är varken eleverna eller samhället betjänta av. Det kostar bara onödiga pengar och kan vilseföra eleverna.
Vidare ombads vi komma med synpunkter på vilket programutbud, som vi tror är relevant för vår verksamhet framöver, när elevantalet sjunker. Jag har inte ändrat min uppfattning sedan tidigare, utan anser fortfarande att skolan bör ha både yrkesprogram och högskoleförberedande program (ja, det är lika bra att börja vänja sig vid de nya begreppen). Det väntande yrkes- och samhällslivet där ute är inte uppdelat på det ena eller det andra och skall inte vara det i skolan heller. Populariteten för olika program åker berg- och dalbana hela tiden. Just nu ligger byggprogrammet i topp och vi vet att media har stor bidragande orsak till det. Strax har intresset flyttat över till något annat och ungdomarna ”flyger med” likt maskrosfrön. TV beslutar sig för att köra flashiga sjukhusserier i fyra kanaler 3 ggr i veckan och bums vill alla gå omvårdnadsprogrammet! Jag håller fast vid min tidigare noterade framtidstanke. En gemensam plattform för alla och utstickare därifrån till det som yrkesmässigt kan läras både av proffs på en skola och i sin ”rätta” miljö där ute på fältet.
Vidare ombads vi komma med synpunkter på vilket programutbud, som vi tror är relevant för vår verksamhet framöver, när elevantalet sjunker. Jag har inte ändrat min uppfattning sedan tidigare, utan anser fortfarande att skolan bör ha både yrkesprogram och högskoleförberedande program (ja, det är lika bra att börja vänja sig vid de nya begreppen). Det väntande yrkes- och samhällslivet där ute är inte uppdelat på det ena eller det andra och skall inte vara det i skolan heller. Populariteten för olika program åker berg- och dalbana hela tiden. Just nu ligger byggprogrammet i topp och vi vet att media har stor bidragande orsak till det. Strax har intresset flyttat över till något annat och ungdomarna ”flyger med” likt maskrosfrön. TV beslutar sig för att köra flashiga sjukhusserier i fyra kanaler 3 ggr i veckan och bums vill alla gå omvårdnadsprogrammet! Jag håller fast vid min tidigare noterade framtidstanke. En gemensam plattform för alla och utstickare därifrån till det som yrkesmässigt kan läras både av proffs på en skola och i sin ”rätta” miljö där ute på fältet.
Skolstart = hel studiedag
Första dagen på det nya året ska vi lära om de förändringar som väntar skolan 2011; ökat pedagogiskt uppdrag i förskolan, tydliga mål- och kunskapskrav i grundskolan och en reformerad gymnasieskola. En ökad statlig styrning av skolverksamheten väntar och en ny skollag kommer till våren. Vi får 14 yrkesprogram och 5 högskoleförberedande program. Det blir ökade kontroller på elever, verksamheter, ja till och med på lärares bedömningar av nationella prov. Herre min je – det måste vara ett helt regemente som kommer att arbeta inom utbildningsinspektionen! Skolans huvudsakliga uppgift är kunskapsuppdraget! Vart tog ”det andra benet” vägen nu då? ”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleven förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på” (skollagen 1985). Det ser jag inte i första hand som en ”kunskap” utan ett sätt att vara människa på i förhållande till andra människor. Men – nu pratas det bara om kunskaper som går att mäta med A, B, C osv. I dessa tider är det ganska jobbigt att vara en person, som starkt tror på skolan makt att förändra samhället till ett bättre samhälle för alla. Ett sådant samhälle behöver människor som har mer än mätbara kunskaper.
På 1800-talet fanns skolsystem som värderade eleverna enligt skalorna; lyckliga elever, goda elever, medelmåttiga elever och svaga elever. Jag undrar vart jag hade hamnat? Jag tycker att jag som skolelev var lycklig, god, medelmåttig och ibland riktigt svag. Med 2011 års mått får jag väl då säga att jag var A-elev, B-elev, C-elev, D-elev och ibland E-elev!? Är det någon som hänger med?
På 1800-talet fanns skolsystem som värderade eleverna enligt skalorna; lyckliga elever, goda elever, medelmåttiga elever och svaga elever. Jag undrar vart jag hade hamnat? Jag tycker att jag som skolelev var lycklig, god, medelmåttig och ibland riktigt svag. Med 2011 års mått får jag väl då säga att jag var A-elev, B-elev, C-elev, D-elev och ibland E-elev!? Är det någon som hänger med?
lördag 3 januari 2009
Vandalisering
Det nya året kunde ha börjat bättre!
14 fordon som används i undervisningen har vandaliserats under natten till nyårsafton, kan jag läsa på länstidningens nyhetssida.
Vem gör sådant? Och varför?
Fordonen står inte placerade direkt vid skolan, utan på en plats där de naturligt kan användas så som man skall använda dessa fordon. När vårterminen börjar finns bara grushögarna kvar.
Skolans uppgifter är många och skiftande i dagens samhälle. Aldrig någonsin får vi misslyckas i vårt arbete. Kan man säga att skolan har misslyckats med de människor som har behov av att vandalisera. Eller är det sprit och preparat som gör att människor helt förändras och gör saker man annars inte skulle göra? Jag vet inte. Men – vad sorgligt det är!
14 fordon som används i undervisningen har vandaliserats under natten till nyårsafton, kan jag läsa på länstidningens nyhetssida.
Vem gör sådant? Och varför?
Fordonen står inte placerade direkt vid skolan, utan på en plats där de naturligt kan användas så som man skall använda dessa fordon. När vårterminen börjar finns bara grushögarna kvar.
Skolans uppgifter är många och skiftande i dagens samhälle. Aldrig någonsin får vi misslyckas i vårt arbete. Kan man säga att skolan har misslyckats med de människor som har behov av att vandalisera. Eller är det sprit och preparat som gör att människor helt förändras och gör saker man annars inte skulle göra? Jag vet inte. Men – vad sorgligt det är!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)