Under studiedagen blev vi också informerade om, att det finns en politisk vilja att upprätta ett samverkansavtal mellan kommunerna, när det gäller gymnasieskolan. Skaraborgs län har tydligen ett sådant som man sneglat på. Elever i vårt län skall därmed kunna välja fritt mellan kommunernas gymnasieskolor. Kommunerna skall enas om lika prissättning osv. ”Det här gör vi för elevernas skull”, sa politiker. Hmm, tänker jag, skall inte besluten bygga på samhälleliga perspektiv? Återigen – vad gynnar samhällsutvecklingen? På de mindre orterna, liksom på de större orterna i länet? Jag tror att samverkan ger mer positiva resultat, än vad konkurrens med tvivelaktiga metoder gör. Dyrbara reklamkampanjer som liknar kommersiella verksamheter, är varken eleverna eller samhället betjänta av. Det kostar bara onödiga pengar och kan vilseföra eleverna.
Vidare ombads vi komma med synpunkter på vilket programutbud, som vi tror är relevant för vår verksamhet framöver, när elevantalet sjunker. Jag har inte ändrat min uppfattning sedan tidigare, utan anser fortfarande att skolan bör ha både yrkesprogram och högskoleförberedande program (ja, det är lika bra att börja vänja sig vid de nya begreppen). Det väntande yrkes- och samhällslivet där ute är inte uppdelat på det ena eller det andra och skall inte vara det i skolan heller. Populariteten för olika program åker berg- och dalbana hela tiden. Just nu ligger byggprogrammet i topp och vi vet att media har stor bidragande orsak till det. Strax har intresset flyttat över till något annat och ungdomarna ”flyger med” likt maskrosfrön. TV beslutar sig för att köra flashiga sjukhusserier i fyra kanaler 3 ggr i veckan och bums vill alla gå omvårdnadsprogrammet! Jag håller fast vid min tidigare noterade framtidstanke. En gemensam plattform för alla och utstickare därifrån till det som yrkesmässigt kan läras både av proffs på en skola och i sin ”rätta” miljö där ute på fältet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar