Såg på TV igår att 16 % av eleverna i svenska skolan känner sig kränkta av lärare. Den statistiken säger därmed att 90 elever på min skola är drabbade. Man pratar om att demokratin måste erövras av varje ny generation. Är det så med yrkesetiken också? Den kanske heller inte lever vidare om den inte diskuteras och tas ställning till. Siffran 16 % kommer, vad jag uppfattat, från en kvantitativ undersökning. Det gör att jag blir på min vakt. ”Att uppleva” något är ju varje elevs ”point of view” och den sortens data som samlas, måste väl då också behandlas kvalitativt!? Vad lägger den tillfrågade eleven i ordet ”kränka”? Handlar det verkligen om att med flit eller kanske okunskap att "sänka" en annan människa?
Kan det vara så att elever missuppfattar lärares intention att bry sig och driva på varje elev så långt det går? En kollega till mig bad om stöd till elevgruppen som inte bryr sig om hans råd. Han ber mig att vara med vid diskussion med gruppen, för ”dig lyssnar de på och mig ignorerar de”. Så sa han. Kanske att dessa elever skulle svara på en enkät att de känner sig kränkta av läraren de ignorerar. Jag vet att denne lärare verkligen gör allt för att eleverna skall lyckas så bra som möjligt.
Jag påstår inte med detta att det inte finns lärare som skulle platsa bättre på andra arbetsplatser, men man måste vara försiktig både med framtagning av ”sanningar” och när man läser undersökningar. Att kränka elever är inte en medveten gärning från någon lärare vid min skola – det är jag alldeles säker på. Däremot kanske man beter sig så att elever kan uppfatta ord och tillsägelser kränkande. Det är säkert bra att det kommer upp till diskussion, så man kan diskutera och fundera över sin yrkesetik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar