Vi har i metodkursen till uppgift att genomföra en observation och en intervju. Både observationen och intervjun skall genomföras ”postmodernt”. Jag frågade min närmaste kollega idag om jag fick vara med och observera på hans lektion på eftermiddagen. Det fick jag. Jag tog med mig 2 placeringskartor över datasalen, ett kollegieblock och en penna. Sedan gick jag in där för att observera vad helst jag såg. Jag fick 70 minuter svettigt arbete. Jag hade 6 sidor fullklottade med halva meningar, ord, pilar osv med mig därifrån. Jag försökte se och anteckna allt. Efter ett tag kom jag på vissa saker som jag speciellt ville ha med mig därifrån, som hur eleverna satt vid datorn, hur de använde tangentbordet, deras huvudbonader och jackor som var på eller av.
Väldigt nöjd gick jag därifrån med min upplevelse och mina papper. Nu har jag suttit och kategoriserat, för att se något som jag inte uppfattade på plats. Och det gjorde jag! Aldrig trodde jag att jag skulle kunna det! Jag är långt ifrån klar än, men kan se hur en bild växer fram om hur elever i par, som sitter bredvid varandra, följs åt under hela lektionen. Det var så intressant att på ett vetenskapligt sätt få ta del av en kollegas lektion – vilken tur att jag har sådana kollegor som vågar släppa in mig, utan att veta vad som skall komma ut av observationen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar