Vems åsikter rankas högst i skolan i vår tid? Jag upplever att mycket har förändrat sig de senaste åren inom skolan. Förr var det rektorn som bestämde. Naturligtvis efter den nationella styrning som var aktuell. I arbetet med eleverna var det lärarna och rektorerna litade på att lärarna kunde sitt arbete. Ja – i och med att man anställer en lärare för en arbetsuppgift, har man väl gjort bedömningen att lärarna klarar av att sköta sitt uppdrag, antar jag. Händer något som gör att man som arbetsgivare börjar tvivla på lärarens kunnande eller arbetsmetoder, så behöver man föra diskussioner med läraren, tänker jag.
Nu verkar rektor och lärare ha hamnat mitt emellan Skolverket och eleverna!? Skolverket granskar och kritiserar och eleverna klagar till rektor på lärare och arbetsmetoder. Hur försvarar sig lärare, när attackerna kommer från två håll? När får lärare berätta om varför de väljer/väljer bort undervisningsmetoder, verktyg, prov, elevgrupperingar, tidsbegränsningar, krav osv? Jag vill påstå att varje utbildad lärare gör allt de kan för att varje enskild elev, ska nå målet för åtminstone godkänt i ämnet. Men – eleven måste vilja och eleven måste känna sitt eget ansvar för sitt eget lärande. Att använda lektionerna till att sköta sin facebook-sida och föra sms-samtal och sedan uppsöka rektor för att klaga på att läraren inte kan lära ut, det är inte fair play mot läraren!
Men – som vanligt iakttar jag och reflekterar. Någon annan kanske tänker annat!?
söndag 31 januari 2010
Examination – igen!
Kursen ”Metod och design inom det utbildningsvetenskapliga fältet” är avslutad. Vi satt i grupper och diskuterade våra uppföljningar av Lorties sociologiska studie av lärararyrket under 70-talet. Vi tog upp det vi tyckte var bra och det som var mindre bra gjort och försökte därigenom utöka vår kunskaper i att utföra och presentera vetenskapliga studier. Förmiddagen gick fort och var lugn och trevligt upplagd.
Enligt min analys av enkätsvaren väljer lärare idag, liksom på 70-talet, läraryrket främst därför att de vill arbeta med barn och ungdomar. Lärarna svarar att de tycker bäst om klassrumsarbete och förberedelsearbete inför lektioner, alltså arbetsuppgifter som traditionellt förknippas med läraryrkets etos.
Den lilla grupp jag ingick i intresserade oss främst för ”tid” i läraryrket. En tredjedel av lärarna i vår undersökningsgrupp uppskattar sin egen insats i arbetstid högre än sina kollegors. Ingen lärare uppskattar sin tid lägre än sina kollegors. Det skulle vara intressant att följa upp. Det kanske är så att arbetsbelastningen är ojämn? Hur visar man på det i så fall? Läraryrket är mångskiftande och flerdelat, vilket kanske gör att lärare också arbetar med andra saker än det de primärt är utbildade till. Är de arbetsuppgifterna pålagda av arbetsgivare eller självpåtagna eller både och? Gör man sådana arbetsuppgifter utöver de traditionella läraruppgifterna? Finns ett utbildningsbehov för andra typer av arbetsuppgifter än traditionella läraruppgifter? Tar ”andra” arbetsuppgifter allt för lång tid att utföra? Ja – det är bara några av alla de frågor som man reflektera över när det gäller läraryrket och ”tid”.
I Lorties undersökning nämnde lärarna ofta ”tid” som en attraktor till att de valt läraryrket, även om det inte var den avgörande orsaken. Det finns lärare även i vår lilla undersökning som svarat liknande och det är fler gymnasielärare än lärare på gundskolan som svarat så och det är då främst lärare inom yrkesprogram. Kom dock ihåg – det här är liten fallstudie och som sådan kan resultaten inte generaliseras över stora populationer.
Enligt min analys av enkätsvaren väljer lärare idag, liksom på 70-talet, läraryrket främst därför att de vill arbeta med barn och ungdomar. Lärarna svarar att de tycker bäst om klassrumsarbete och förberedelsearbete inför lektioner, alltså arbetsuppgifter som traditionellt förknippas med läraryrkets etos.
Den lilla grupp jag ingick i intresserade oss främst för ”tid” i läraryrket. En tredjedel av lärarna i vår undersökningsgrupp uppskattar sin egen insats i arbetstid högre än sina kollegors. Ingen lärare uppskattar sin tid lägre än sina kollegors. Det skulle vara intressant att följa upp. Det kanske är så att arbetsbelastningen är ojämn? Hur visar man på det i så fall? Läraryrket är mångskiftande och flerdelat, vilket kanske gör att lärare också arbetar med andra saker än det de primärt är utbildade till. Är de arbetsuppgifterna pålagda av arbetsgivare eller självpåtagna eller både och? Gör man sådana arbetsuppgifter utöver de traditionella läraruppgifterna? Finns ett utbildningsbehov för andra typer av arbetsuppgifter än traditionella läraruppgifter? Tar ”andra” arbetsuppgifter allt för lång tid att utföra? Ja – det är bara några av alla de frågor som man reflektera över när det gäller läraryrket och ”tid”.
I Lorties undersökning nämnde lärarna ofta ”tid” som en attraktor till att de valt läraryrket, även om det inte var den avgörande orsaken. Det finns lärare även i vår lilla undersökning som svarat liknande och det är fler gymnasielärare än lärare på gundskolan som svarat så och det är då främst lärare inom yrkesprogram. Kom dock ihåg – det här är liten fallstudie och som sådan kan resultaten inte generaliseras över stora populationer.
söndag 24 januari 2010
Auskultation
Att vara lärare kan ibland vara riktigt besvärligt. Om t ex elevgruppen bestämmer sig för att läraren inte har något att ge dem, så klagas det hos skolledningen. I vår skola är det högst ovanligt att rektorer kommer och auskulterar på lektionerna. Det vet väl ändå vad vi gör – antar jag!? Jo – det är klart de vet för eleverna berättar ju!
Den nye läraren hade rektorsauskultation förra veckan under en lektion. Läraren frågade mig efteråt om det var vanligt på vår skola. Ingen dialog fördes vare sig före eller efter auskultationen och den nye läraren såg mycket förbryllad ut. Kan det vara så att elever klagat på undervisningen? Jag tänker att om elever klagar på min undervisning, så måste jag verbalt få chansen att försvara det jag gör. Men – jag vet ju inte allt ….. jag bara iakttar och reflekterar över vår tids skola.
Den nye läraren hade rektorsauskultation förra veckan under en lektion. Läraren frågade mig efteråt om det var vanligt på vår skola. Ingen dialog fördes vare sig före eller efter auskultationen och den nye läraren såg mycket förbryllad ut. Kan det vara så att elever klagat på undervisningen? Jag tänker att om elever klagar på min undervisning, så måste jag verbalt få chansen att försvara det jag gör. Men – jag vet ju inte allt ….. jag bara iakttar och reflekterar över vår tids skola.
Avslut
Min kollega som slutat efter många år på skolan, har haft svårt att tömma sitt arbetsrum. Att förstå att man aldrig mer ska arbeta som lärare, tar nog sin tid. Det kan säkert vara en besvärlig process. När man tömmer sitt arbetsrum går man kanske igenom alla yrkesåren igen. Man hittar papper, böcker, urklipp, filmer, saker man fått osv och detta får en kanske att minnas det man glömt? Det man sparat ska slängas, ges bort till kollega som kanske vill ha det eller packas ned och tas med hem. Det är säkert en riktigt jobbig procedur och det kanske var därför som min kollega väntade och väntade med att ta itu med det. När så någon annan ”packade ut” honom från rummet (jag vet inte vem) så kände han det som att ”man inte fort nog kunde bli av med honom”. Han sa så och såg ledsen ut.
måndag 18 januari 2010
Spelande
Ibland får även jag nog av allt spelande bland ungdomarna. I fredags var en sådan dag. De allra flesta dagar försvarar jag spelandet, som tillhör vår tids ungdomskultur. I fredags var dock situationen helt absurd. Elevernas hjärnor var helt uppfyllda av speltankar. De kastade sig in i datasalen och letade hysteriskt efter spel, som de kunde spela tillsammans i nätverk. Det var som om de hade absistensbesvär efter långvarig frånvaro från spelande. Att de skulle ha en lektion och eventuellt lära sig något de inte kunde inom min kurs, fanns inte i deras sinnevärld. För det mesta lyckas jag få elever att lämna spelandet och börja lyssna på mig och arbeta under lektionstimmen, men nu var det näst intill omöjligt.
Idag måndag, när första gruppen kom in, berätta en elev för alla som ville lyssna att han minsann inte sovit mer än ett par timmar, för han hade spelat spel. Han var helt uppspelt över sitt spelande och hade väl avancerat någon level, antar jag. Jag föreslog honom att lägga av allt spelande just nu och lägga all speltid på skolarbetet i stället och sedan när han blir så där 20 år kan han börja spela igen.
Vi lärare förmanar om spelande, rökande, fruktostvanor, sömn, läxläsning och jag vet inte allt – är det någon som tror att eleverna bryr sig om vad vi säger? Har någonsin i historien ungdomar brytt sig om förmaningar från äldre generationer? Jag tror inte det och ändå fortsätter vi och fortsätter år ut och år in.
Idag måndag, när första gruppen kom in, berätta en elev för alla som ville lyssna att han minsann inte sovit mer än ett par timmar, för han hade spelat spel. Han var helt uppspelt över sitt spelande och hade väl avancerat någon level, antar jag. Jag föreslog honom att lägga av allt spelande just nu och lägga all speltid på skolarbetet i stället och sedan när han blir så där 20 år kan han börja spela igen.
Vi lärare förmanar om spelande, rökande, fruktostvanor, sömn, läxläsning och jag vet inte allt – är det någon som tror att eleverna bryr sig om vad vi säger? Har någonsin i historien ungdomar brytt sig om förmaningar från äldre generationer? Jag tror inte det och ändå fortsätter vi och fortsätter år ut och år in.
torsdag 14 januari 2010
Förstå och missförstå
Fortsättning följer två måndagseftermiddagar för att färdigställa arbetsplanerna. En arbetsplan för varje program skall det vara – eller ibland blir det två för programmen!? Hur kan det bli det då? Jo – på fordons- och byggprogrammet finns ju två vägar att gå – då blir det 4 arbetsplaner så klart.
Vid två tillfällen har jag protesterat mot formuleringar som säger att programmet ska bli mer praktiskt, för att motsvara förväntningarna eleverna har. Men – säger jag – vi skall väl verka för att eleverna ser nödvändigheten med teori. Alla yrken kräver ju både teori och praktik. Det handlar ju om en attitydfråga. Elever och samhället verkar ju ha en gammaldags uppfattning att på praktiska program, är det endast praktiskt arbete som behövs. Allt annat är överflödigt.
Nu efter flera diskussioner har jag äntligt förstått vad yrkeslärarna menar med sin formulering i arbetsplanen. Det har inte alls med engelska, matte, svenska mm att göra. Det är kurserna i yrkesämnena som alltför teoretiska. Nu förstår jag och ser det hela på ett helt annat sätt – om man ska lära sig om hur en motor fungerar, så måste man ju få greja med en motor – också! Inte bara läsa i pärmar och göra tester på Internet. Det kanske kan jämföras med att jag skulle ha datalektioner med böcker och utan datorer.
Det är inte svårt att formulera om meningen så den tyds på rätt sätt av alla som läser den. Men - det som är mest anmärkningsvärt med den här lilla historien från verkliga livet, är hur lätt det är att missförstå varandra, både när man pratar och när man formulerar meningar. Alla pratar och skriver utifrån sin horisont. Tala om nödvändigheten att blanda olika sorts lärare som kan stöta och blöta ord och meningar, så att till synes olika bilder blir en gemensam bild!
Vid två tillfällen har jag protesterat mot formuleringar som säger att programmet ska bli mer praktiskt, för att motsvara förväntningarna eleverna har. Men – säger jag – vi skall väl verka för att eleverna ser nödvändigheten med teori. Alla yrken kräver ju både teori och praktik. Det handlar ju om en attitydfråga. Elever och samhället verkar ju ha en gammaldags uppfattning att på praktiska program, är det endast praktiskt arbete som behövs. Allt annat är överflödigt.
Nu efter flera diskussioner har jag äntligt förstått vad yrkeslärarna menar med sin formulering i arbetsplanen. Det har inte alls med engelska, matte, svenska mm att göra. Det är kurserna i yrkesämnena som alltför teoretiska. Nu förstår jag och ser det hela på ett helt annat sätt – om man ska lära sig om hur en motor fungerar, så måste man ju få greja med en motor – också! Inte bara läsa i pärmar och göra tester på Internet. Det kanske kan jämföras med att jag skulle ha datalektioner med böcker och utan datorer.
Det är inte svårt att formulera om meningen så den tyds på rätt sätt av alla som läser den. Men - det som är mest anmärkningsvärt med den här lilla historien från verkliga livet, är hur lätt det är att missförstå varandra, både när man pratar och när man formulerar meningar. Alla pratar och skriver utifrån sin horisont. Tala om nödvändigheten att blanda olika sorts lärare som kan stöta och blöta ord och meningar, så att till synes olika bilder blir en gemensam bild!
fredag 8 januari 2010
Terminstart dag 2
Idag har representanter från Brottsförebyggande centrum och Centrum för mänskliga rättigheter varit på skolan och föreläst. Ett syfte med denna dag är att lära om hur man ska kunna diskutera och ställa frågor till nazistiska förbund. Det är ju valår nästa år och om skolor tillåter något parti tillträde till skolan, så måste alla få det. Skolor kan neka att ge alla partier tillträde eller släppa in alla partier som vill komma eller ta del av det här informationsprojektet från Centrum för mänskliga rättigheter. Man ska lära sig hur man läser texter för att kunna diskutera och då behöver man defragmentera texten, sa föreläsaren, och tittade på mig. Vi måste förbereda eleverna så att de kan argumentera mot grupper som sverigedemokraterna.
Under slutet av dagen fick vi information om alla dessa olika grupperingar som har funnits, finns och ständigt tycks vara i omvandling, men som alla har som syfte att hålla Sverige rent från invandrare. Så alla dessa symboler och alla dessa bokstavskombinationer som står för något nazistiskt mening, datum mm.
Föreläsarna är mycket kunniga inom sina områden och det är intressant, lärorikt samt nödvändigt att få ta del av deras kunskap och budskap. En mycket givande dag! Jag undrar när vi kan ha en temadag med eleverna om värdegrund, rasism och främlingsfientlighet. Jag tror att det skulle vara värdefullt inslag i skolarbetet.
Under slutet av dagen fick vi information om alla dessa olika grupperingar som har funnits, finns och ständigt tycks vara i omvandling, men som alla har som syfte att hålla Sverige rent från invandrare. Så alla dessa symboler och alla dessa bokstavskombinationer som står för något nazistiskt mening, datum mm.
Föreläsarna är mycket kunniga inom sina områden och det är intressant, lärorikt samt nödvändigt att få ta del av deras kunskap och budskap. En mycket givande dag! Jag undrar när vi kan ha en temadag med eleverna om värdegrund, rasism och främlingsfientlighet. Jag tror att det skulle vara värdefullt inslag i skolarbetet.
Terminstart dag 1
Vårterminen har startat upp med studiedagar. Dag 1 var alla lärare indelade i grupper för att utforma arbetsplaner. En arbetsplan för varje program ska produceras. Vi som inte automatiskt tillhör något program blev utsorterade till ett. Jag hamnade på fordonsprogrammet. Att hålla en låg profil är svårt. Jag kan inte låta bli att engagera mig och tycka och argumentera när jag hamnar i en grupp. Risken blir ju att de andra kan tycka att jag pratar för mycket – jag som ju bara är en av de programlösa lärarna här!
Jag blir så frustrerad över alla dessa uppgifter som läggs på oss under studiedagar och som får osthyveleffekter. Det är fem stora områden som vi ska diskutera och när vi hamnar inom ett intresseområde/problemområde som intresserar de flesta och som man vill stanna till vid, för att kanske hitta lösningar på, så hinner vi inte det. Vi måste ju snabbt formulera en sammanfattande text för den här punkten och skynda till nästa punkt.
Allt verkar hela tiden bara syfta till upprättande av snyggt formulerade texter ”för att skolverket kräver det”. Jag vill att vår tid ((10-15 lärare * lärarlön) * 7 grupper och en dag) skall användas för att utveckla skolan och lärandet. Jag kan inte se, just nu, att det här arbetet har gett den effekten – men jag kan ju ha fel!?
Jag blir så frustrerad över alla dessa uppgifter som läggs på oss under studiedagar och som får osthyveleffekter. Det är fem stora områden som vi ska diskutera och när vi hamnar inom ett intresseområde/problemområde som intresserar de flesta och som man vill stanna till vid, för att kanske hitta lösningar på, så hinner vi inte det. Vi måste ju snabbt formulera en sammanfattande text för den här punkten och skynda till nästa punkt.
Allt verkar hela tiden bara syfta till upprättande av snyggt formulerade texter ”för att skolverket kräver det”. Jag vill att vår tid ((10-15 lärare * lärarlön) * 7 grupper och en dag) skall användas för att utveckla skolan och lärandet. Jag kan inte se, just nu, att det här arbetet har gett den effekten – men jag kan ju ha fel!?
måndag 4 januari 2010
Examinationsuppgifterna insända!
Nu är jag klar!
Jag har precis skickat iväg examinationsuppgiften i metodkursen – den ena. Den som var en uppföljningsstudie av Lorties studie på 70-talet och som handlade om lärares etos. Varför vill lärare bli lärare? Är det fortfarande så att man trivts så bra själv i skolan, gillat sitt ämne över allt annat eller att ens föräldrar är lärare, så man väljer att vara kvar i skolan hela livet?
Ja – till en del är det nog så- men kanske, kanske håller läraryrket på att förändras och innehålla mer än endast elevnära uppgifter. Det kanske lockar andra typer av människor till att också vilja bli lärare? Det finns en del lärare som idag gör en massa andra saker utöver elevnära aktiviteter och det finns lärare idag som vill göra andra saker också, som att t ex vara med och utveckla skolan. Det verkar också finnas en upplevelse hos en del lärare att de tidsmässigt lägger ned mer tid på yrkesarbetet än andra lärare. Kanske, kanske att läraryrket håller på att förändras och kanske att det faktiskt är en ojämn arbetsbelastning. Hur kan man ta reda på det tro?
Det är i slutet av månaden som jag skall försvara mitt arbete och förhoppningsvis få det godkänt. Förutom detta har jag också reviderat den andra examinationsuppgiften, som handlade om kvalitativa metoder, utifrån de synpunkter jag fick före jul vid träffen på universitetet. Förhoppningsvis är den ok nu.
Nu är det bara att hoppa rakt in i vårens masteruppgift – som jag än inte vet vad den ska handla om – och det bör jag ha tänkt klart om 2 veckor! Nästa jul och nyår kanske jag är ledig – undrar vad man kan göra när man är helt ledig från att skriva uppsatser? Ja, ja - det är ju i alla fall ett underbart vinterväder och det var länge sedan vi hade.
Jag har precis skickat iväg examinationsuppgiften i metodkursen – den ena. Den som var en uppföljningsstudie av Lorties studie på 70-talet och som handlade om lärares etos. Varför vill lärare bli lärare? Är det fortfarande så att man trivts så bra själv i skolan, gillat sitt ämne över allt annat eller att ens föräldrar är lärare, så man väljer att vara kvar i skolan hela livet?
Ja – till en del är det nog så- men kanske, kanske håller läraryrket på att förändras och innehålla mer än endast elevnära uppgifter. Det kanske lockar andra typer av människor till att också vilja bli lärare? Det finns en del lärare som idag gör en massa andra saker utöver elevnära aktiviteter och det finns lärare idag som vill göra andra saker också, som att t ex vara med och utveckla skolan. Det verkar också finnas en upplevelse hos en del lärare att de tidsmässigt lägger ned mer tid på yrkesarbetet än andra lärare. Kanske, kanske att läraryrket håller på att förändras och kanske att det faktiskt är en ojämn arbetsbelastning. Hur kan man ta reda på det tro?
Det är i slutet av månaden som jag skall försvara mitt arbete och förhoppningsvis få det godkänt. Förutom detta har jag också reviderat den andra examinationsuppgiften, som handlade om kvalitativa metoder, utifrån de synpunkter jag fick före jul vid träffen på universitetet. Förhoppningsvis är den ok nu.
Nu är det bara att hoppa rakt in i vårens masteruppgift – som jag än inte vet vad den ska handla om – och det bör jag ha tänkt klart om 2 veckor! Nästa jul och nyår kanske jag är ledig – undrar vad man kan göra när man är helt ledig från att skriva uppsatser? Ja, ja - det är ju i alla fall ett underbart vinterväder och det var länge sedan vi hade.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)