lördag 27 mars 2010

Distansarbete – nej eller..?

Man hinner fundera mycket när man är sjuk. Tid finns helt plötsligt för tankar om allt möjligt. Med alla digitala verktyg som vi har idag, är det lätt att hålla kontakten med eleverna och också hålla lektioner på distans. Bra – eller!? Är det tillåtet tro? Är man sjuk så får man väl inte arbeta? Jag vill jobba – men jag kan inte ta mig till jobbet pga någon konstig sjukdom som hindrar mig från att gå!? Däremot kan jag kontakta eleverna över Internet, sittande i hemmet. Om jag har denna kontakt med eleverna så missar de inte lektionerna och kan fortsätta kurserna utan avbrott. Fast – det kan ju inte vara tillåtet – eller?

Jag har vänt och vridit på detta dilemma. Jag kom fram till att jag önskar att jag just nu hade en tjänst i ett samhälle, som tillät att jag ibland kunde föra lektionerna på distans.

torsdag 25 mars 2010

Goda arbetskamrater

Jag är sjuk. Naturligtvis informerade jag mina elever, men också elevernas karaktärsämneslärare. Det är ju så enkelt idag att - att just informera.

Senare på dagen fick jag ett mail; ”hej, jag gick upp körde lektionen – krya på dig!”.

Tänk att det finns sådana kollegor, som utan att fundera eller förhandla, går in och fyller upp en viktig lektion för en kollega - för elevernas skull.

Om jag någon gång fick jobba i ett arbetslag, såsom arbetslagstanken är för de flesta, så skulle man kanske arbeta så här för varandra – för elevernas skull – när akuta behov uppstår. Arbetet i skolan blir då inte så sårbart om en speciell lärare är borta. Det är också så att blir man sjuk, så lindrar det att veta att allt fungerar ändå på arbetet – för eleverna.

Nu handlar mycket diskussioner i skolan om tid och pengar. Och – tänker väl någon – arbetsgivaren blir ju glad om han slipper betala för vikarier! I de bästa av världar finns inte den tanken hos arbetsgivaren, utan arbetsgivaren betalar skäliga löner och jobbar för att skapa ett gott samarbetsklimat. För eleverna och för lärarna. Tack kollega!

söndag 21 mars 2010

Temadag

Våga vara dig själv!

Det var namnet på temadagen som utgjorde tre sp-elevers projektarbete. Alla elever och lärare var grupperade och skulle besöka olika ”stationer” under dagen. Den grupp jag tillhörde började på skolans torg, där representanter för olika organisationer som kan stödja vid kriser fanns. De gav information och besvarade frågor.

Vår egen jiujitsu-expert på skolan, som nu gått i pension, visade hur man på ett smidigt, dansant sätt kan ta sig ur fasthållande grepp. Fokusera inte på angriparens händer och provocera inte, sa han. Dansa er ur greppet!

En kvinna berättade om den verksamhet dit kvinnor ibland tvingas fly och försökte förklara varför det blir så svårt för en utsatt kvinna (eller man) att lämna någon som förtrycker. I den film som sedan visades, såg och hörde vi hur teorin blev till verklighet. Kärleken övergick till grovt våld och filmen berörde.

Till sist lyssnade vi till en större föreläsning av Mia Hermansson från Brottsförebyggande Centrum som handlade om ansvar, hänsyn och tillit.

Det var en bra och tänkvärd temadag! Och jag kan inte låta bli att reflektera över hur rätt jiujitsu-lärararen verkar ha haft, i sitt eviga tjatande på skolledningen om att erbjuda tjejer utbildning i enkla handgrepp för att ta sig loss. Vi hade en expert inom yrkeskåren - men vi utnyttjade inte det! Just idag, efter allt vi hört och sett, verkar det i alla fall ha varit ett helt fel beslut att inte utnyttja!

lördag 13 mars 2010

Vägar till visdom

Jag har varit och lyssnat på föreläsning om visdom av Stefan Einhorn. Visdom är viktigt och en lösning på alla fantastiska möjligheter som erbjuds i världen idag. Men utan visdom kan vi förstöra allt, sa han. Alla har vi tillgång till visdom och alla kan vi växa i visdom och ingen blir fullständigt vis.

Visdom är problemlösningsförmåga. Visdom är att kunna ställa de rätta frågorna och förutsättningen för det, är att man vet var sina egna kunskapsgränser går. Fråga med empati, sa han och frågade om vi vet vad empati betyder. Jo – att försöka förstå saker och ting ur en annan människas perspektiv.

Och – det räcker inte att tänka att man ska göra – det är det man faktiskt gör som räknas!

Man blir alltid lika förundrad, när man lyssnar till budskap som ju är alldeles självklara, men ändå så nyttiga att bli påmind om. Du som inte har tillfälle att lyssna till en föreläsning kan läsa någon av böckerna ”Medmänniskor” eller ”Konsten att vara snäll”. Man behöver höra och läsa ”snälla” och ”medmänskliga” budskap, i ett samhälle som mycket präglas av individualism, prestation och ekonomi.

Tack Stefan Einhorn och förlåt för att tekniken inte fungerade som den borde ha gjort! Visserligen hade jag inget ansvar för det hela – men det var skämmigt ändå.

http://www.stefaneinhorn.com/

Lovfria lärare

- Har du rättat proven? Det är första arbetsdagen efter sportlovsveckan.

- Nej det har jag inte

- Va – har du inte rättat proven! När du varit ledig en hel vecka – då har du väl haft tid att rätta proven!

- Men…jag har också haft ledigt….

Så tänker eleverna. Lärare är inte lediga. Förståelse finns för att lärare inte hinner med allt under arbetstid, men har de lov – då ska de faktiskt hinna med!