När man inte kan vara närvarande och vara högt engagerad i lärandeprocessen, blir det inte något bra lärande. Eleverna är tålmodiga, visar empati och försöker – men jag ser att min roll som just deras lärare och i centrum är svår att ersätta.
Jag menar att det ska gå lika bra att jag är närvarande på en gruppblogg för lärande. Jag ser vad eleverna gör och kan kommentera och ställa följdfrågor, men ”det gills inte på riktigt”! Jag ska vara mitt bland dem fysiskt – annars kan de inte fråga! Ja – så säger de till mig. Visst är det anmärkningsvärt! Internet med sina mötes- och kommunikationsmöjligheter är ju deras självklara värld – åtminstone enligt all press.
Enligt min erfarenhet är läraren den fysiskt närvarande personen som inte kan ersättas i lärandeprocessen. Lärare är viktiga! Men - jag vill gärna lära dem utnyttja medier för lärande, framför allt när omständigheter kräver så. Det handlar ytterst om att lära att lära och ta ansvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar