Oron på arbetsplatsen tar aldrig slut.
Nu ska vi lärare som suttit i 2- rum flytta till kontorslandskap.
Pengar ska sparas och administrativa byggnaden ramlar ihop. Där sitter ledningen och de tycker att våra arbetsrum är lämpliga rum för dem. Hej och hå – iväg med oss – och längst ned i yttersta hörnet – nästan så man ramlar ut ur skolan!
Nej – stopp och belägg – dit flyttar jag inte! Jag kanske inte kan neka till förflyttning till ett kontorslandskap, även om det verkligen inte ligger i tiden att byta upp/ned sig till, men till utkanten av skolan måste jag bara säga nej – och det gör jag. Av pedagogiska skäl. Lärare ska befinna sig i kärnans centrum, det är min pedagogiska övertygelse. Man ska naturligt möta elever och kollegor hela dagen och inte sitta gömd på undantag någonstans. Är det konstigt att man blir sjuk?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar