Hurra!

Jag fixade det! Jag har mungipor som går från öra till öra och det går inte att ens få munnen till horisontellt läge! Är detta sant? Lever jag eller drömmer jag?

Dessutom – har jag aldrig fått så mycket beröm för något jag gjort!

Jag tror att examinatorn sa så här:
- Jag blir varm här inne i bröstet när jag läser din text och på det sätt du leder mig igenom ditt arbete! (Ja, ungefär så sa han och höll händerna mot hjärtat.)

Jag skulle ha haft en bandspelare med och spelat in för att sedan spela upp varje gång jag känner mig nere. Att dessutom få beröm av en person som Hans-Åke Scherp är väldigt mycket mer än jag någonsin kunnat önska mig.

Han sa också att en anledning till att han hade tagit på sig examinatorrollen var att han kanske skulle få leda oppositionen på mig på min arbetsplats. Nu blev det inte så, men jag sa att kanske vi kan få till något ändå på skolan till hösten – om jag nu jobba kvar…

- Ja, du har väl gjort alla digital kompetenta och därmed gjort dig själv överflödig, sa han med glimten i ögat.

Att över huvud taget nå en masterexamen betyder väldigt mycket för mig. In i det sista var jag inte säker på om jag skulle klara det. Tusen tack till alla som hjälpt mig, trott på mig och uppmuntrat mig!

Positiv respons

- Jag börjar tycka om dig riktigt bra nu!

Den här världen slutar aldrig att förvåna mig.

- Men, så bra, det har du inte alltid gjort.

- Neej, inte förut, men nu tycker jag det. Hon ser på mig med ett stort leende.

Det är sista lektionen och hon har ofta och tydligt under året visat att det jag hittar på och kräver av henne är besvärligt. Hon har på intet sätt svårt att lära sig, men kanske att underordna sig mina krav.

Nu visar min envishet resultat och hon ser ett positivt mål och erkänner att jag nog duger!

Det är precis sådana kommentarer som jag lägger i min ”minnesryggsäck” och så gärna går och bär på. Jag tror att sådana som hon också gör mig till en lite bättre lärare!

Likabehandlingsplanen

Enkätundersökningen är slutförd och resultaten är utskrivna.

Snyggt och prydligt har programmet summerat och skapat stapeldiagram över svaren som handlar om trakasserier och mobbning.

Nu är det kuratorns tur att analysera materialet.

Jag är helnöjd att jag kunde fixa det med ett program som jag tidigare endast använt för att samla in svar genom. Bearbetning och analys gjorde jag den gången i SPSS. Visst handlar väl det om digital kompetens – eller?

Och .. betänk så mycket pengar jag sparat åt skolan….

Livsvärld

Nu har jag lärt mig något nytt igen!

Jag skall opponera på ett arbete där man genom fenomenologisk metod ska ta reda på hur några skolledare och lärare erfar sitt uppdrag i skolan och vad de upplever som viktigt i skolan. Det här med begreppet ”livsvärld” och hur man med djupintervjuer kan fånga teman i stycken och meningar för analys, är intressant. Jag har inte tidigare tagit del av denna litteratur.

Jag tycker det mest intressanta temat som uppenbarade sig var ”vision”. Vilka visioner om framtidsskolan har de intervjuade? De flesta har inga visioner visar det sig – eller det är ingen idé att lägga tid och kraft på visioner som ändå aldrig kan bli verklighet! Man måste arbeta efter de förutsättningar man har, menar de intervjuade.

Sedan finns det ett par som försöker se bortom horisonten och önskar en skola där alla elever är motiverade och alla lärare samarbetar. Åt skogen med snuttifieringen med 60-minutrare och jobba mer ämnesövergripande eller tematiskt!

Fast nu styrs ju skolan upp än mer och ämnet tar över målet, vilket väl resulterar i att lärare än mer kommer att värna sina egna ämnestimmar!

Vilket är viktigast? Att alla elever ska kunna all matematik bäst i världen eller är det att stärka varje barns självkänsla, tro på sig själv och sin förmåga och kunna samarbeta med andra människor. Fast det går ju förstås inte att mäta lika enkelt.

3 dagar kvar

Den 1 juni skall betygen för årskurs 3 vara satta.

Två killar hade en större uppgift kvar att göra i ett ämne och sista inlämningsdag är idag, hade läraren sagt. Jag tror att de bedömt uppgiften som ”liten” men efter 3 timmar satt de fortfarande kvar framför datorerna. 14.00 var all kraft slut.

- Jag kan inte tänka något mer - jag orkar inte!

De måste orka, tänker jag och letar fram stora motivationskraften inom mig.

- Nu tar ni ett brake på 10-15 minuter och går ut, går och andas frisk luft. Sedan kommer det att gå ett tag till, säger jag.

Jag springer ned till mattanterna och berättar problemet – vad har ni att erbjuda?

Med mig upp får jag en tallrik med olika färska fruktbitar, en plastflaska fylld med saft och 4 nybakade kakor. Jag ställer ”kraftfodret” vid elevernas arbetsplatser och går vidare till annan sal och annan elev.

En stund senar när jag kommer tillbaka skiner, de förut så trötta, eleverna som solar – är det till oss!?

- Såklart, säger jag, ni måste ju orka 2 timmar till – heja på nu!

Gud ske pris för positiva mattanter som aldrig är omöjliga!

Betygsamtal

Betygsamtalen rullar på nu. Några elever säger att kursen varit för lätt och att det är därför de inte brytt sig om att jobba bra. Jag tycker det är konstigt, för om man tycker något är lätt så borde det väl vara en enkel sak att fixa MVG. Det har jag tyvärr ibland inte underlag för att sätta.

Antagligen är det mitt fel som ställer samman "fel" sorts uppgifter och "fel" sorts prov. Fast jag vet att jag verkligen försökt att variera uppgifterna. Fast - jag har också uppmärksammat att ibland är det så att när elever kan en viss del av kursen helt överlägset både mig och klasskamraterna, så har de ingen vilja till att lära andra delar av kursen som de inte kan något om!

En av dessa, som jag tycker, lata elever berättade att alla lärare sa att han kunde ha MVG i ämnena om han hade jobbat seriöst med skolarbetet. Nu har han världens sjå att under de få veckor som är kvar att fixa G. Han erkänner att han är lat!

Projektarbeten

Min mesta tid går just nu åt till att läsa och kommentera projektarbeten. Egentligen har jag enligt papper bara tre elever, men på något underligt sätt har fått elva stycken till!? Jag undrar om jag är för noga också. Jag försöker få eleverna att flera gånger förbättra sina rapporter. Jag kan tydligt se likheter med mitt eget arbete och min handledare.

Jag vill så gärna att de ska känna sig riktigt nöjda och stolta över sin arbeten. För varje gång som de jobbar lite till med texterna så blir texterna bättre. Jag tycker det är roligt att se. Till en del är det nog också så min handledare tänker om mitt arbete.

Uppsatsen - iväg

Uppsatsen är insänd!

Oppositionen är nästa vecka. Jag har svårt att förstå att det är sant. Abstractet var det enda som var kvar och det fick jag hjälp av min duktiga och hjälpsamma kollega. Hon släppte allt hon hade för händer och tog sig an översättningen av min besvärliga text. Utan hennes hjälp hade jag inte hunnit klart innan tiden gick ut och det hade verkligen varit som att snubbla precis på målsnöret.

Uppsagd snart?

Datorkunskapskurserna finns inte längre. Av de program vi har kvar på skolan så har jag endast utbildning för att hålla i de två webbdesignkurserna. I alla fall ur det synfält jag har och det är ju begränsat. Varje programs lärare handhar ju sina kurser och delar också upp kurserna mellan sig. Jag tillhör inget program, men det verkar som rektor tycker jag ska tillhöra elprogrammet.

- Det är problem med dina timmar!

Ja, det har väl varit känt länge...säger jag.

- Vad vill du har för kurs?
Rektorn letar på elprogrammet efter kurser till mig. Den här, den här eller den här?

Det kanske är av vänlighet jag erbjuds diverse kurser som jag inte tycker mig vara rätt person att hålla i. Den här skolan har inte användning för mig trots att jag gått fortbildning i pedagogiskt arbete, tänker jag. Undrar om/när jag blir uppsagd?

Master...

Nu hoppas jag att jag har skrivit det sista på min masteruppsats i pedagogiskt arbete. Jag vet nu att ett sådant här arbete aldrig blir färdigt. Det har gått 16 månader sedan jag på riktigt började med undersökningen. Visserligen kan jag räkna bort ett par månader när jag var för sjuk för att skriva på tangentbordet och några sommarmånader som användes för återhämtning. Å andra sidan pågick tankarna kring problemet även då och också långt före att jag aktivt påbörjade uppsatsen. Nu känns det i alla fall bra att kunna göra ett avslut. Jag tror att även min handledare är nöjd. Jag har väckt hennes intresse för området och hon har börjat titta på "entreprenöriellt lärande" som är ett annat "modeord" i tiden och som återfinns i de nya styrdokumenten.

Nu återstår bara att vänta på förhoppningsvis de sista slutkommentarerna före helgen...

Internet krånglar

- Vi har ingen anslutning! Eleverna uppmärksammar mig på problemet.

Jag ringer support, som mumlar något om bekymmer med inställningar i ny brandvägg. Jag berättar för mina 3:or vad IT-enheten sagt.

Det tar exakt 10 sekunder tills jag hör dem nöjt konstatera vad man nu har tillgång till.

- Det stämmer, de har bytt brandvägg, den gamla blockerade de här sidorna!

Jag säger inget, men funderar på om inte tanken med ny brandvägg måste vara att systemet ska bli säkrare!?

Jag väljer att inte närmare forska i vad de åtråvärda sidorna handlar om, för jag är säker på att det varken handlar om främlingsfientlighet, droger eller barnporr.

Vardagsbekymmer

Datasalen har en fönstervägg. Solen skiner inte direkt in där, men det blir såklart riktigt varmt när det är soligt väder. Lämplig kylanläggning finns inmonterad i taket. Dock verkar det finnas en lag på att modern utrustning inte ska fungera i gamla hus. Det får elever och lärare att öppna fönster på vid gavel. Då fungerar inte kylanläggningen alls och vaktmästare blir arga.

Men… om det är kylanläggningen som inte fungerar …. vad ska man göra för att inte svimma? Det finns ju rullgardiner – men de fungerar ju inte heller.

Och - inte nog med detta, när fönstren är öppna och står i helt horisontellt läge, når inte jag handtagen och kan stänga dem - trots att jag klättrar upp på borden som står nedanför.

Frihet eller krav

Sture Nord (TCO) är en klok offentlig person som ibland uttalar sig i TV.

Idag varnade han för den ständiga uppkopplingen som dagens människor lever med. Gränsen mellan arbete och fritid suddas ut när e-post och mobiltelefontjänster breder ut sig.

”Jag känner mig fri, när jag kan läsa e-posten när jag själv vill”, sa en intervjuad.

Nja….frågan är om det blir ett val för den enskilde när samhällets normer förändras?

Tänk om det är så att vi ”halkar med” den strukturförändring som sker just nu och inte tänker efter förrän allt för många blir sjuka! Det som en gång uppfattades som frihet blir ett normaliserat krav.

Alltmer fakta

Kolumnisten skrev idag i Metro att han uppmärksammat hur politiker allt mer svarar på frågor med fakta. Om journalisten frågar vad politikern har för åsikter om något, så får journalisten faktatext om fenomenet till svar. Exempel.

Fråga: Vad anser du om kärnkraftverk?
Svar: Kärnkraft kallas ibland även atomkraft. Det är en metod att få fram energi som har med atomer att göra.

Detta är intressant iakttagelse, tycker jag. Det stämmer med den tid vi tycks leva i nu. Snabba fakta ska läras in för att sedan levereras ut, när det verkar lämpligt. Lär dig utantill, lille vän, så ska du se att du klarar dig!

Visst är det lätt att dra paralleller mellan yt- och djupinlärning i skolan och dess konsekvenser för "hur man gör" i verkliga livet.

Rökfri plats

Inom skolområden är det enligt lag förbjudet att röka.
När jag gick in i skolan idag räknade jag till 67 fimpar inom en radie av 5 m från dörren.
Jag undrar, vem står här på natten och röker!?

Herre eller tjänare?

Nu har jag läst klart ”Jävla skitsystem” av Jonas Söderström. Alla som håller på något som har med datorer att göra borde läsa den. Där finns allt, precis allt samlat som man varit med om och kanske inte tagit sig tid att fundera över. Jag får nya tankar som är kopplingsbara till min masteruppsats som handlar om digital kompetens. Läs här vad Jonas Söderström skiver:

”Hur ska man skapa system som får användarna att känna sig som herrar över datorns enorma kapacitet och inte som deras olyckliga tjänare?”, (sid 174).

Han jämför vår arbetsplats ”datorgolvet” med förra generationens ”verkstadsgolv”. Det finns mycket tänkvärt om arbetsmiljö i hans bok.

Jag funderar förstås över hur mycket som lärare och även skolledare arbetsmiljömässigt påverkas av datorer, datasystem och program som de egentligen inte är utbildade för att hantera och som ”skäl” tid från det som de är utbildade för…..

Kunna hantera teknik förväntas ju bara alla ska kunna.......annars har man inte uppnått "datormognad", som vissa chefer påstår om sina anställda när de inte använder dyra system (står också att läsa i Söderströms bok, sid 156).

Lekstuga?

På tisdag eftermiddag innan jag gick hem på påskledighet, gick jag igenom hela datasalen och såg till att allting fanns på plats och fungerade. Städade allmänt och bytte till och med ut en systemenhet (vilket jag tidigare bett IT-tekniker göra, men som aldrig blivit gjort).

-Oh, så fint och bra allt är nu! Jag kände mig riktigt nöjd och tänkte att nu ska jag väl slippa att få klagomål för ”att inte alla 17 datorerna fungerar när man kommer och ska ha lektion”.

En halvtimme efter att jag kommit idag (första dagen efter påskledigheten) knackar det på dörren.

- Datorerna fungerar inte i datasalen!

Jag går dit och åtminstone 6 datormöss är urryckta och hittas på andra platser i salen. 2 skärmar har ingen kontakt med systemenheten, 1 tangentbord är helt enkelt borta! Jag biter ihop och ställer i ordning så mycket som behövs för att alla elever som är där ska ha varsin dator – det är inte fullklass som tur är.

- Vad har hänt och när??

Jag sätter mig ned ensam och funderar över det, liksom över vad jag ska göra härnäst.

Jag bestämmer mig för att åter stänga datasalen för vistelser där utan lärare. Jag tycker så illa om att behöva göra det, men jag hinner helt enkelt med att hålla ordning där som situationen nu har urartat. Jag förklarar det på ett informationsblad som jag sätter på dörren och därefter informerar jag rektorn.

14.00 går jag tillbaks, städar, ställer i ordning allt, kontrollerar allt och nu är det som det ska vara igen.

- Jag tänker att onsdag före påsk måste det ha varit spelturné i salen. Det finns fortfarande kvar möss med kula och de går inte att använda vid spel. Därför ”rycks” möss ut och flyttas hej vilt. När man ovarsamt rycker ut och sätter i kontakter, blir ibland också andra kablar involverade i den bryska hanteringen. Det finns en alltmer växande oaktsamhet om den teknik vi har i skolan.

Detta är också en sorts digital kompetens som lärare krävs kunna hantera i nya gymnasieskolan!