Jag har precis läst klart Jan Hyléns bok Digitaliseringen av skolan. Det är 100 sidor som rakt upp och ner beskriver informationsteknikens inträde och digitaliseringen av skolan. Den kanske är lite mer för nördar att läsa, men jag tycker att han på ett förnämligt sätt lyckats beskriva vägen fram till nu. Det är bra att det finns en sådan liten bok, både för nu och för framtiden.
På sidan 92 skriver han att det föreligger risk för att det uppstår nya digitala klyftor, därför att samhället inte ser något behov av lågutbildad arbetskraft. Hotet idag ligger inte i att människor saknar tillgång till teknik och till Internet. Istället utgörs hotet av brister på kunskaper om hur man kan använda informationstekniken i sitt lärande och arbete och för att göra sin röst som medborgare hörd. Brist på kunskap kan hota individers integritet, deras förmåga att värja sig mot intrång och deras möjlighet att försörja sig, skriver han.
Han skriver vidare att den svenska skolan behöver ta detta hot på allvar och rusta våra skolungdomar till digital kompetenta medborgare och individer.
Jag tror jag ska e-posta författaren och säga att jag håller med om det han skriver men - hur gör man när skolan tar problemet på allvar och försöker rusta ungdomarna med kompetensen, men de inte själva har den insikt som Hylén har?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar