En lärare säger: Till jul får ni plocka ihop mig av bitar! Klockan är 15.30 en måndag och läraren ser riktigt stressad ut. Det blev upptakten till en timmes prat i arbetslaget om vår arbetsmiljö.
Det tycks finnas en växande oro och odiciplin hos ungdomarna som börjat gymnasiet i år jämfört med tidigare år. Det tas allt mindre hänsyn till skola, lärare, lärande och regler. Om man inte tycker att man behöver lära sig det som kurserna erbjuder, så spelar man spel, ser film på youtube eller befinner sig på facebook. Har man en dator framför sig så används den, annars används den moderna mobiltelefonen som ligger i knäet. Regler ska ifrågasättas i det oändliga. Som exempel kan nämnas att skolan kräver att eleverna ska använda e-post – eleverna tycker det är onödigt man får reda på allt genom facebook. Mobiltelefonen får inte ligga i knäet vid prov - eleverna tycker det är fel för det är bara att låsa vissa funktioner så kommer man inte åt formlerna.
Samhället förändras och hur man som ungdom är och lever förändras följaktligen också. Det kännetecknas av stress, otålighet och bara behöva göra det man själv vill, Men – vänta nu! Vi vill ha en skola där alla tar hänsyn till varandra. Även ungdomarna behöver förstå lärarnas roll och det samspel som måste fungera för att ett lärande ska ske. Det är inte ok att skita i allt som man inte har lust till därför att man inte ser någon användning för kunskapen just nu.
Man blir heller ingen bra lärare om man måste bli arg varje lektion. Vi kan även förutspå konsekvenser i form av fler IG, vilket ju är det värsta som kan hända en skola idag att den statistiskt hamnar långt ner i tabeller (också ett särdrag för dagens samhälle).
Det finns säkert fler orsaker till varför vi uppfattar en sådan här förändring jämfört med tidigare år, frågan är nu hur vi kan handla och också ska orka få rätsida på något som tycks hålla på att kantra. Är det verkligen så här illa eller är det bara ett "höstproblem" som rättar till sig efter hand, undrar jag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar