Uppföljningsmöte var planerat hos kurator.
Planerat närvarande var: kurator, elev, elevens mamma, rektor och två handledare
Närvarande var: kurator och två handledare
Tid: 50 min
Där försvann nästan 1 timme av min arbetstid till i princip ingen nytta. Visserligen blev det en massa prat om system eller snarare avsaknad av stödjande system i vardagen och jag fick också möjlighet att klaga över den onytta jag känner med det utredningsarbete jag gör om elevers studiesituation. Kurator bedyrade dock att det är ett värdefullt arbete jag gör, när jag upprättar dokumentationen.
Ja, men kära någon, vad sjutton har dokumentation i det oändliga för värde om det inte förändrar elevens attityd till skolan???
Blir resultatet nu att alla elever som får sina studiebidrag indragna, kommer att sluta på gymnasiet? Jag har ju tidigare skrivit om att jag läst statistik som stödjer den tanken. Och – åter igen – vad leder den utvecklingen till?
Senare samma dag försvann ytterligare 40 minuter till samtal med frustrerande kollega som nu väntat 4 veckor på nätverkskontakter och datorer till sina elever och än verkar inget vara på gång. Hon var beredd att kontakta Arbetsmiljöverket!
Och så var det då den stationära datorn som någon försökt bryta sig in i för att ta ett minne kanske – jag vet inte för försöket misslyckades pga att jag hade dragit till ett buntband som försvårade öppnandet av locket på systemenheten.
Ja – däremellan försökte jag sätta mig in olika alternativ för ev studieresa för arbetslag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar