fredag 30 mars 2012

Hektisk tid

Nu är det mycket som ska hinnas med. Jag har två webbdesigngrupper där eleverna ska göra slutuppgift för betygsättning och en kurs i programhantering där jag försöker driva alla till att klara alla moduler för ecdl-körkortet. Vidare har jag en grupp elever från individuella programmet och en grupp invandrarelever, båda är grupper där undervisningen ställer extra stora krav på mig. Så är det mitt arbetslagsarbete med "smarta hem" i en el-etta och så PIM för lärare.

Dessutom är det nu dags att fylla i omdömen om alla elever i programmet Skola24. Nu hinner jag faktiskt inte med det tidskrävande arbetet med att kolla frånvaron över tid och CSN-rapporteringarna. Men - det måste jag hinna före påsklovet! Och så behöver kuratorn hjälp med att skapa ett nytt digitalt frågebatteri till eleverna gällande mobbning. Så är det samtal med eleven som vill hoppa av skolan också.

Det är bara 4 arbetsdagar nästa vecka och på torsdag ska vi lära oss livrädda. Det är kanske passande när vi nästan jobbar livet ur oss!

onsdag 28 mars 2012

Studiebesök universitetet

- Vem skulle vilja ha en robot?
-
Och – i vilket syfte?
Eleverna fick i uppdrag att hitta på fiktiva köpare till en robottjänst.
-
Vad måste roboten kunna?
- Vad bör roboten kunna?
När dokumentationen var klar fick eleverna parvis en alldeles ny robot i miniformat, en USB-kabel och en dator med programvara för roboten.


Nu skulle program skapas och överföras till roboten. Den skulle kunna gå, både rakt fram och i cirkel, stanna, prata och känna igen färger på en spelkula. Eleverna började försiktigt och avvaktande, men allteftersom de kände sig bekvämare med hård- och mjukvara blev de aktivare.


Vi som hittat på denna halvdagsaktivitet hoppas att intresse väckts hos några för datainriktning i årskurs 2.


Sen är det ju inte helt fel för vårt temaarbete ”smarta hem” om någon av eleverna kommer på att vilja skapa en robot som kan städa i hemmet. Vi får se om studiebesöket har satt några spår!

söndag 25 mars 2012

Bedömning för lärande

Studiedag. Eleverna lediga och vi ska lyssna på föreläsare en hel dag. Det är C Lundahl, professor i pedagogik som ska prata om bedömning för lärande. Hur vi agerar är helt avgörande för om bedömning ska främja eller hämma lärandet.


För att komma så rätt som möjligt när det gäller bedömning av elevernas kunskaper har man kommit fram till 5 saker som är extra viktiga: tydliggöra mål, rik variation för bedömning, återkoppling, kamratbedömning, självbedömning.


- ”När eleven förstår genomgången, förtjänar han högre betyg” – fast då är ju betyget på provet redan satt. Är det konstigt att eleven inte är intresserad av genomgångar?


Den nya beygskalan innehåller dubbelt så många steg och det innebär att betyg faktiskt är dubbelt så svårt att sätta utifrån den jämfört med G, VG och MVG. (Hur många var det inte som trodde det skulle bli lättare med fler steg?). Det som Lundahl pekar på var dåligt med den gamla skalan var att lärare ofta gjorde G-, VG- och MVG-uppgifter och att elever då kanske för ofta valde ett för lågt alternativ vid sin självskattning om vad de skulle klara av/vilja prestera.


Han pekar t ex på osäkerheten i nationella prov. Elever både under- och överpresterar och det kan därför inte få styra betygsättningen.


Vi behöver göra tolkningar av vad eleverna kan när vi bedömer. Han menar att detta kan göras genom att skapa en linje som förenar syfte och mål med aktivitet och bedömning. Jag tror nog att vi mycket gör så, men det finns bara i våra huvuden. Så ska det inte vara. Sådana här bedömningsmatriser är bra material som hjälper läraren att hitta metoder som visar elevernas kunskaper.


Det var också intressant att lyssna till hans idéer om att i högre grad skriva om elevgruppen istället för individuella dokumentationer. Det blir mer och mer dokumentation i skolan och då måste man hitta tids-besparande lösningar där det är möjligt, menar han.


Det var en bra föreläsning! Vi fick en bok också, som jag gärna läser för att ta till mig av hans kunskaper.

lördag 24 mars 2012

VG

Hurra! En av eleverna som jag tvingade jobba med samhällskunskap häromdagen fick VG! Min kollega berättade med glädje hur flera elever arbetat med uppgift när han var frånvarande och nämnde speciellt en som hade lämnat in en så bra analyserande reflektion. Jag lyssnade och valde att vara tyst. Kanske jag skulle ha berättat att de hade tänkt att sitta bort tiden - men - nej - varför då?

PIM

Det räcker inte med 24 timmar för PIM-studierna. Ju längre ned i stadierna lärarna har sin tjänst ju svårare har de att hitta tid och också datorer för att studera. Det var precis vad jag i förväg med viss oro uttryckte till förvaltningschefen. Gymnasielärare och förskollärare går inte in i utbildningssatsningen med samma förutsättningar. Dessutom konstaterar man nu att grannkommuner både västerut och österut har fått 40 timmar till studierna, vilket är det timantal som också rekommenderas av Skolverket.


Vi handledare har ett fått ett svårt uppdrag som inte bara går ut på att erbjuda tider för stöd/undervisning, utan har också kommit att bli en ”motiverandeuppgift” för att lärarna inte ska hoppa av. Hoppar dessa första lärare av, så kommer kommunen att få det riktigt besvärligt nästkommande år när det är tänkt att alla övriga ska genomgå PIM-utbildning.


Alla behöver den här grundläggande IT-kompetensen för att kunna vara med och utveckla ett gott lärande, bl a med stöd av IT. Kompetensen behövs för att kunna värdera, välja, använda och också välja bort i den uppsjö av material och tjänster som skolan översköljs av. Inom alla områden tycks det finnas en marknad som vill tjäna pengar på skolan. Enligt min mening är alltså IT-satsningen långt mycket mer än en personlig IT-utbildning, för att kunna använda datorn.

onsdag 21 mars 2012

Akutjobb

Jag ser eleverna sitta i korridoren, när jag vet att de borde vara inne på lektion i ett ämne där alla dessutom har ig-varningar.
- Varför sitter ni här?
- Läraren är inte här!


Jag läser på lappen som är fäst på dörren in till lektionssalen och det visar sig att eleverna ska arbeta självständigt med en uppgift under den 1,5 h långa lektionen. Uppgiften kopplar till en film de tidigare sett och handlar om attityder till dödsstraff.


- Men – varför jobbar ni inte!
- Vi förstår inte uppgiften!
Vad göra? Snabbt beslut!
- Gå till datasalen så ska jag försöka se om jag förstår och kan förklara för er.


Sagt och gjort – jag kastar mig in i dödsstraffet utan att ha sett filmen och försöker få eleverna att förstå hur de ska utföra sin uppgift. Phu – de börjar förstå och de börjar skriva, skriva och åter skriva. Det är visserligen endast 5 elever av hela gruppen som jag av en slump hittade i korridoren. De andra hade gått till sitt program för att sitta av lektionstiden.


Där flög 1 h av min tid bort, men jag gläds åt att jag väl har räddat 5 elever (om de nu blir godkända på uppgiften). Det är bara att konstatera än en gång att utan lärare blir det ingenting = 0.

Nordbyggmässa

Arbetslaget har varit på Nordbyggmässan i Älvsjö. 3 el- och energimän i en godisbutik, nej jag menar verktygshall med tusen och åter tusen verktyg. Grönt och orange verkar vara modefärgerna i år.Fast det var den unga kvinnan i sällskapet som fick ett kalvspett (nytt ord för ett kospetts barn) nedstoppat i sin handväska.

Innan dess var det utställare som främst specialiserat sig på lösningar för smarta hus som var vårt mål för resan. Vi träffade flera intressanta och kunniga människor som gärna ville knyta kontakter med gymnasieskolor med yrkesprogram.

Det var en trevlig resa som också kändes väldigt givande. Vi har hittat företagare som finns nästgårds, som vi inte visste fanns och som kan vara till stöd och hjälp för oss när vi jobbar med vårt tema ”smarta hem”.

Öl och korv = byggmässa! Vi närmar oss slutet och är på väg till tunnelbanan, då någon säger; en korv till är väl aldrig fel! Så orkar mina kollegor med ännu en raksträcka fram och tillbaka för att få en korv och en öl! Jag lutar mig trött mot en krukväxt, modell större, och tänker att jag kanske, eventuell närmar mig ”överålder” för sådana här utflykter! Men – en sak är konstig – det är inte jag som sover på tåget hem!?

fredag 16 mars 2012

2 positiva saker

Min gamla (f d alltså – för så gammal är han ju inte) rektor ringde igår och behövde hjälp med att skapa mallar i sín nya dator. Det är roligt när man får testa de där kunskaperna som man så sällan utnyttjar i vardagen. Efteråt kändes det nästan som om jag hade haft fortbildning …. fast det var jag som hjälpte honom! Jag blev bjuden på lunch också – frampå när vårsolen skiner lite mer. Det var trevligt, tycker jag.


Sen kom eleven som varit borta tillbaks till skolan idag igen – phu, vilken lättnad! Han hade varit förkyld sa han. Jag sa att jag skulle köpa ett rep och binda fast honom så han inte kunde gå mer än 500 m från skolan under skoltid! Det var ju på skoj förstås, fast tanken bakom var allvarlig. Jag hoppas att det ev skolket är slut. Hur i hela friden ska man som lärare kunna veta om eleven faktiskt försökt varje dag att vara på lektionerna men inte orkat mer än någon timme alternativt gått någon timme på morgonen och sedan fått för sig att skolka resten av dagen?

Vik pensionär

Jag tror att skolverksamheten skulle gå på grund om vi hade pensionärerna. Nu är det åter en pensionerad matte-kemi-lärare på plats i skolan. Rektorn har rest till Thailand och måste ersättas av en lärare som i sin tur måste ersättas av en pensionerad lärare. Dessa räddande änglar som utan problem bara glider in på plats igen som om ingenting har hänt. Är det så på alla skolor tro?

Arbetsmiljöverket inspekterar

I lokaltidningen läser jag att Arbetsmiljöverket har besökt byggprogrammet. Det ska finnas dokumenterade riskbedömningar av de praktikplatser som eleverna skickas ut på. Det tycks vi inte ha. Det saknas också rutiner för hur handledare på företagen ska få information och utbildning för att säkerställa en säker arbetsmiljö för eleverna som kommer på praktik.



Ja – då kan jag härmed lägga ännu några administrativa uppgifter till listan över lärares arbetsuppgifter. Men – en sak undrar jag över – är inte anställda i byggbranschen redan arbetsmiljöutbildade?

torsdag 15 mars 2012

Dyr vikarie

Man kan iaktta och reflektera över mycket som händer i skolan. Det är oftast svårt att få vikarier utifrån, men när yrkeslärare måste vara frånvarande vecko- eller månadsvis, så anställs vikarier förstås. Kurser ska fortgå som vanligt och innehållet ska till synes nyskapas när ny lärare kommer. Vore det inte mer ekonomiskt att det fanns en upprättad kursplanering som kunde övertas under en begränsad tid? Lärare som arbetat 10-tal år måste väl ha hur mycket material som helst för olika moment i kurser som kan användas? Eller är det så att en heltid måste fyllas ut, därför att det inte går att få vikarie för halvtid? Ja – jag bara undrar?

CSN-regler stjälper?

Det är 7 elever i gruppen. Nu är det bara 5 elever i gruppen. Jag befarar att två ”tappats” pga de nya stränga frånvaroreglerna. De svarar inte varken per telefon eller per e-post. Hårda, tuffa regler skulle öka närvaron och minska skolket. Jag var misstänksam från första stund till denna tanke. Hårdare tag får motsatt inverkan. Jag hoppas av hela mitt hjärta att jag har fel. Det känns som jag är orsaken till att de nu inte alls kommer till skolan, därför att jag måste följa regler som jag innerst inne inte tror på.



För elever som bara skolkar så där utan vidare skäl kan nog hotet om indraget studiebidrag verka, men om eleven har djupare, svårare problem eller livssituation så kanske hotet stjälper individen istället.



Hur gör man nu?

måndag 12 mars 2012

Återträff PIM


Vi har haft första återträffen sedan vi startade i januari.
- Alla har väl kommit igång?
- Finns det några problem som måste lösas?


Pimmarna i vår kommun har fått 3 a-dagar eller 24 h för att genomföra studierna. Det finns olika förutsättningar för olika slags lärare att klara av studierna. Ytterligheterna visar sig tydligt när gymnasielärare och förskollärare kommer samman och får förståelse för varandras vardag. Gymnasielärarna kan hitta och trixa med elevfria positioner i schemat, medan förskollärarna har små barn under hela arbetstiden. Dessutom räcker inte 24 h på långa vägar! Vad göra! Hoppa av eller?


- Nej – ni är jätteviktiga, säger jag, och får absolut inte hoppa av! Jag blir både upprörd och ledsen. Det måste finnas en förståelse för att kunskapen som t ex förskollärare tillägnar sig i den här nationella satsningen, har stora betydelser för arbetet i förskolorna. Då måste man på alla sätt stödja genom att ge rätta förutsättningarna. Om det nu är så att rektorer inte har tillgången till pengarna som behövs, så måste de väl kunna förhandla uppåt i hierarkin och påtala behovet. Så tänker i alla fall jag – men jag är ju inte rektor. Ja – jag får ta tag i det imorgon och se vad jag kan göra från min position i kedjan.


En sak till – varför finns det inga rektorer med på våra möten? Med i PIM finns ju rektorer från alla stadier anmälda. Hur ska man kunna visa på att något är viktigt när man inte som chef deltar? Ja – det är ju också bara mina funderingar och jag är ju ingen rektor.

fredag 9 mars 2012

Sömnbrist

Sömnläkare har gjort en undersökning bland 260 gymnasieelever i Ängelholm och kan konstatera att 1/3 lider av sömnbrist. Han säger att det leder till aggression och att det inte så sällan också leder till ett missbruk av koffein och nikotin för att hålla sig vaken på något sätt.
Ungdomarna har en livsstil som innebär att de ständigt är uppkopplade. Mer än 90 procent är inne på Facebook flera gånger per dag och upplever ångest för att inte hela tiden hålla sig uppdaterad.
Han menar att både föräldrar och skola måste hjälpta till att förbättra ungdomarnas sömnvana.
Detta kan förklara en del av den höga arbetsbelastningen som hör ihop med frånvaro och därmed icke godkända kurser. Det är ett skolproblem och individproblem, men också i allra högsta grad ett samhällsproblem.

torsdag 8 mars 2012

Vart tar tiden vägen?

Ja, då har jag då återigen fått ägna åtskilliga timmar till att upprätta översikt över elevers studiesituation. Det arbetet innebär att följa upp hur det går i varje kurs, hålla koll på IG-varningar och hålla koll på frånvaron, göra grafiska översikter över frånvaron och prata med eleverna om frånvaron och slutligen anmäla till exp för att de ska anmäla till CSN om det är mer än 3 sjukfrånvaro under terminen, upprepad småfrånvaro eller skolk. När situationen finns på papper ska jag prata med rektor, som sedan ska föra det vidare till t ex specialpedagog.
- Du har väl ringt hem?
- Du har väl fixat åtgärder efter hand?
- Du har väl gjort "100" saker?
- Vart tas tiden ifrån? - Jo, från att jag ska kunna utveckla lärandet, både vad gäller metoder, innehåll och verktyg. Det är det som jag brinner för och det är det jag har utbildat mig till. Hade jag velat jobba som kurator, skolsköterska, rektor, syo, specialpedagog eller CSN-administratör, då hade jag utbildat mig till det!
Jag tycker det är jätteviktigt att skolan gör allt för att eleverna ska fullfölja gymnasieutbildning, men någonstans i systemet är det riktigt fel just nu.

måndag 5 mars 2012

Igång igen!

Så var då sportlovsveckan slut och vi är tillbaka i skolan igen.
Det började inget vidare för mig. Jag kunde inte nå e-posten efter att ha loggat in. Sedan kunde jag inte skriva ut på någon skrivare. Jag gick till datasalen och då kunde jag nå min e-post, men inte skriva ut. Skrivaren var helt död! Som extra irritation så svarade heller inte IT-enheten på telefonen, så jag e-postade dem. Vid 11-tiden kom en utryckande IT-tekniker.
- Är nätverkskabeln i?
- Ja – det har jag kollat!
- Ok – då får jag kolla racken – ops – där var det svart!
Under veckan har teknikerna jobbat med diverse förändringar i nätverket och på något sätt har just min kontakt till omvärlden inaktiverats.
Så var det skrivaren i datasalen.
- Hmm, konstigt, den är ju alldeles död, som om den inte har ström! Teknikern kliar sig i huvudet och så säger han;
- Golvet är bonat!
- Ja - och??
- Då använder städerskan strömkontakten i väggen, förstår du! Jag blir grön av ilska på mig själv! Varför i hela världen kan jag inte tänka på allt!!! Tur att vi har en så vänlig IT-tekniker som aldrig blir irriterad på mig.
Förutom detta så hade mina kära kollegor satt upp gardiner för det lilla fönstret ut till korridoren. Nu känner jag mig ännu mer instängd. I det förra arbetsrummet som jag hade var dörren aldrig stängd, så det rådde en öppenhet som jag saknar väldigt mycket.