Det är sista dagen med målareleverna som jag haft i kursen webbdesign. Det är sista gången som jag haft den kursen, för den finns inte kvar i GY11. Vi dricker coca cola och äter bullar och glass. Jag kommer att sakna dessa glada, positiva och roliga eleverna. En gång skrattade eleven L så mycket att han inte kunde sluta skratta! Det är sådana här elever som gör att man orkar med allt det andra....
- Jag måste hämta ett glas till. Deras karaktärsämneslärare kommer för att också ha det lite festligt tillsammans med oss.
Jag öppnar dörren till personalrummet och möts av en storgråtande yngre kollega.
- Men hur är det, säger jag, och kramar om henne.
- Du kan följa med ut till min lilla fest om du det kan göra dig lite gladare, försöker jag.
Det finns flera kollegor där som redan tagit hand om henne, så jag hämar mitt glas och återvänder till eleverna.
Efteråt tycker jag mig höra att orsaken är något som jag inte kan skriva........tror jag.....jag måste vara säker först att jag hörde rätt,
I Lärarnas tidning nr 7/2013 står det att en av fyra lärare lämnar yrket efter fem år. Många gör det nog för att hitta alternativa karriärer med högre lön, men jag tänker på min unga kollega som satt och gråt, därför att den som borde stödja inte förstod att göra det. Hon är en alldeles utmärkt lärare med stort engagemang och vilja att förändra och verka för bl a en bättre arbetsmiljö i skolan. Hon skulle passa bra på många olika alternativa arbetsplatser, men hon behövs i skolan och ingen ska väl behöva gråta på sin arbetsplats?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar